Explosionsartad ökning av nätkasinon
Publicerad 2016-03-30
Spelen anses starkt beroendeframkallande, bolagen omsätter miljarder och ökningen är dramatisk.
I dag finns hela 116 utlandsbaserade nätkasinon på den svenska marknaden.
Ny målgrupp: Medelålders kvinnor.
– Det är ett stort problem för hela samhället. Det går snabbt och enkelt att förlora väldigt stora summor pengar, säger forskaren Anders Nilsson.
21 miljarder kronor. Det är vad svenska folket förlorar på spel under ett år.
En femtedel går till utländska bolag som verkar på den oreglerade spelmarknaden.
Nätkasino är inte tillåtet i Sverige men dessa aktörer, så kallade offshorebolag, kringgår lagstiftningen genom att vara registrerade på exempelvis Malta där de betalar låg vinstskatt (0,5 procent).
Antalet nätkasinon ökar ständigt, det öppnas i storleksordningen 20 nya per år. I dag finns totalt 116 stycken som riktar sig mot den svenska spelmarknaden, enligt Branschorganisationen för onlinespel, BOS.
Enligt Lotteriinspektionen har de utländska spelbolagen över 50 procent av den totala svenska nätspelsmarknaden. Cirka 100 000 svenskar spelar årligen på deras nätkasinon.
Fler spelmissbrukare
Enligt en befolkningsstudie från Folkhälsomyndigheten är andelen problemspelare avsevärt högre (13 procent) bland dem som spelar på utländska internetsajter, jämfört med dem som spelar på reglerade svenska sajter (tre procent).
Att just nätkasinon anses särskilt problematiska handlar om tillgänglighet och snabbhet i kombination med ett myller av sms-låneföretag och kreditinstitut där pengarna på några minuter flyttas från lån med hög ränta till insats med stor risk menar psykologen Anders Nilsson, som forskar om spelberoende vid Karolinska Institutet i Stockholm.
– Det går snabbt och enkelt att förlora väldigt stora summor pengar. Det betyder inte att de nödvändigtvis är mer beroendeframkallande, bara att de snabbt kan orsaka stora ekonomiska problem, säger han och tar Vegas-maskinerna som exempel:
– De anses väldigt beroendeframkallande, men eftersom insatserna är så små tar det längre tid innan de orsakar lika stor ekonomisk skada.
Hasardspelssyndrom, den nya medicinska termen för spelberoende, är sedan 2013 klassat som en sjukdom jämställd med bland annat alkoholism och ses som ett folkhälsoproblem i Sverige.
– Både spelare och anhöriga mår väldigt dåligt, framför allt psykiskt. Vi vet att självmordsförsök är vanligare i den här gruppen och många har även andra typer av missbruk, säger Anders Nilsson.
Undersökningar visar dessutom att det finns en ökad risk både att bli utsatt för och utsätta andra för våld.
Kvinnor mår sämre
I Sverige räknar man med att två procent av den vuxna befolkningen, 170 000 personer, har spelproblem. Majoriteten är män, ofta boende i socialt utsatta områden och ofta med ekonomiska svårigheter.
Men enligt befolkningsstudien Swelogs, som pågått 2008-2015, är hälften av de nya problemspelarna kvinnor, cirka 40 000:
– De är generellt äldre (45-64 år) och har ofta bara en grundskoleutbildning, säger Jessika Svensson på Folkhälsomyndigheten.
Enligt hennes forskning mår kvinnor som väljer slumpspel sämre, känner en större skuld och har en tyngre problembild än män.
Det populäraste spelet på nätkasinot är slots, så kallade enarmade banditer. Affärsidén är fiffigt konstruerad till nätbolagens fördel: Den som satsar en hundralapp får tillbaka cirka 95 kronor.
– Spelbolagen använder sig medvetet av strategier för att folk ska spela mer. Det är grunden i deras verksamhet. I kombination med andra faktorer kan det leda till spelberoende, säger Anders Nilsson.
Med hjälp av startbonusar, gratissnurr (freespinns), lockande budskap om storvinster, ljud- och ljuseffekter och nästan vinst-bluffar skapas en illusion att det går att kontrollera slumpen, menar Anders Nilsson.
– Det framstår som att man ”nästan” har vunnit genom att man till exempel får tre körsbär och en citron på en enarmad bandit. Trots att det bara finns två utfall, vinst eller förlust, upplever vi det som att vi har varit nära att vinna. Men så fungerar ju inte slumpen, påpekar han:
– Den påverkas inte av vad vi gör och den har inget minne.