Så ska regeringen bildas

På måndag tar talmannen emot statsministerns avskedsansökan.

Efter det väntar en knepig uppgift för Socialdemokraterna som går mot en minoritetsregering.

– I en mängd frågor som inte rör budget har det visat sig att SD röstar med alliansen, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap.

Då vänder sig talmannen till det största partiet – det vill säga Socialdemokraterna och partiledaren Stefan Löfven. S väntas vilja bilda regering tillsammans med i varje fall Miljöpartiet.

En fråga är varit om Vänsterpartiet får vara med på det tåget. S och MP tillsammans blir mindre än alliansen och nu har Löfven större skäl att ta med dem.

– Vänsterpartiet har inte mycket alternativ på sin flankposition än att stödja en rödgrön regering. Många hårda ord har tonats ner, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Men egen majoritet blir det inte för de rödgröna.

Riksdagens talman ska föreslå en ny statsminister, som riksdagen sedan ska rösta om.

– Talmannen måste överväga: Kommer den här regeringen att få igenom sin politik, sin ekonomiska politik, säger Jonas Hinnfors.

Vågmästare kan rösta med alliansen

Den rödgröna minoritetsregeringen kan få problem med SD:s vågmästarroll om de röstar med alliansen. Det kan leda till att det finns en majoritet i riksdagen som inte stödjer regeringen.

– Vi vet inte om SD kommer att bryta mot praxis och rösta på alliansens budgetförslag. I en mängd frågor som inte rör budget har det visat sig att de röstar med alliansen, säger Jonas Hinnfors.

Om en regering inte får igenom sitt budgetförslag kan den tvingas avgå.

Att SD skulle rösta med alliansen i andra frågor är inget som kommer att fälla regeringen tidigt, tror Hinnfors.

– Men risken är stor att det successivt urholkar legitimiteten och mandatet för den eventuella rödgröna regeringen, säger han.

SD:s vågmästarroll kan leda till ett ökat samarbete mellan blocken.

– Vi att SD i många enskilda frågor röstar med alliansen. Det vet Löfven också och det gäller att få undan det hotet genom att samarbeta. Annars står man ju där, säger Hinnfors.

Löfven kan samarbeta mer

Det sätter press på Stefan Löfven som ställs inför frågan hur pragmatisk man kan vara och samarbeta med något eller några borgerliga partier. Jonas Hinnfors ser även där framför sig en successiv utveckling.

– På ett sätt som vi inte är vana vid.

Riksdagen ska rösta på talmannens förslag till statsminister, utifrån ett underlag med hur de olika partierna har deklarerat att de kan tänka sig att en regering ser ut.

Det sker efter överläggningar mellan partierna och samtal med talmannen.

– Det kan vara komplicerade samtal, säger Jonas Hinnfors.

Möjligheten finns att riksdagen låter en Löfven-ledd regering ha sin gång, även om riksdagen ser en risk för urholkning.

Själva omröstningen går till så att det krävs 175 nej-röster för att inte statsministern – som sedan utser regeringen – ska bli vald.

Att då lägga ner sin röst i stället för att rösta "ja" har ett symbolvärde.

– När partier inte har velat stödja en regering men det finns ett parlamentariskt underlag. Man tolererar regeringen, brukar det kallas, säger Jonas Hinnfors.

Vad SD väljer att göra kan få en särskild symbolisk betydelse, menar han.

– Alla har sagt att de inte vill ha stöd av SD, säger Hinnfors.

Om det nu inte lyckas att välja statsminister vid första försöket finns det fler chanser.

– Man ska lägga fram förslag fyra gånger. Misslyckas det blir det ett nytt val, säger Jonas Hinnfors.

I mitten av november ska däremot en ny budget presenteras och det måste den nya regeringen göra.