Unikt råmaterial visar nya fynden på Estonia

Olof Svensson

Sveriges och Estlands haverikommissioner har granskat de nya Estoniafilmerna.

Nu ska myndigheterna ta ställning till om det ska göras nya dykningar vid fartyget.

Aftonbladet har som enda tidning fått se hela grundmaterialet – tre timmars undervattensfilm.

Avslöjandet om ett tidigare okänt hål i Estonias skrov har fått ett enormt genomslag.

I veckan samlades representanter från den svenska och den estniska haverikommissionen i Stockholm. De fick titta på det norska produktionsbolaget Monsters film från regissören Henrik Evertssons och vrakexperten Linus Anderssons dykexpedition. Den finska kommissionen skulle också ha varit på plats men fick ställa in på grund av nya coronarestriktioner.

Aftonbladet har som enda tidning fått se samma material. Det handlar om totalt tre timmars film från fem dykningar vid Estonias vrak.

Dykningarna gjordes under tre dagar, redan vid den första stöter teamet på det okända hålet. En ROV-kamera sänks ner vid fartygets främre del och rör sig akterut på styrbordssidan. Efter 20 minuter uppenbarar sig hålet, som uppskattningsvis är minst 4 meter på höjden och 1,2 meter på den bredaste punkten. Estonia har vänt sig och ligger upp och ned vilket gör att det inte går att se hur långt hålet sträcker sig under fartyget.

Ytterligare hål i skrovet

Sikten på filmerna är bitvis dålig. Maneter och mikroorganismer virvlar runt och kamerans motorer rör upp bottensediment. Dessutom ligger det ett brett band med mikrober som ger ett vitt skimmer över hela bilden. Men när kameran befinner sig ovanför eller under bandet blir sikten stundtals mycket klar, vilket var fallet när det okända hålet upptäcktes.

Den andra dagen genomförs nya dykningar och då hittas ytterligare ett hål i skrovet, uppskattningsvis 30 meter akterut från det första.

Fyndet visades aldrig i dokumentären på Dplay, vilket gett upphov till kritik och en misstanke om att teamet döljer relevant fakta.

– Vi förväntade oss att hitta mindre skador och sprickbildningar på fartyget. Det här hålet bedömde vi inte som tillräckligt intressant. Det har en helt annan karaktär än huvudhålet, säger Henrik Evertsson.

Går inte att förklara

Det andra hålet är betydligt mindre än det första och Evertsson menar att det kan förklaras som en stressbelastning som uppkommit när fartyget slog i botten under förlisningen.

– Huvudhålet är både intryckt och utböjt. Jag har dokumenterat många skador på vrak men det här kan jag inte förklara, mer än att det pekar på att någon yttre kraft har riktats in. När och hur den har uppkommit vet vi inte och vill vi inte spekulera om, säger Linus Andersson.

helskärm

Under den fjärde dykningen undersöks fartygets andra sida. Denna del är tidigare väldokumenterad och teamet förväntade sig därför inga nya fynd. Filmsekvenserna från dyket visar bland annat två hål som skars upp av dykare två månader efter förlisningen och som står vidöppna även i dag – trots att dykarna hävdar att hålen tillslöts.

Klipp- och stenformationer

När kameran åker nära botten framträder en detaljerad bild av underlaget. En stor del utgörs av något som liknar ljusa klipp- eller stenformationer. Estniska experter har tagit fasta på detta och menar att det tyder på att det okända hålet kan ha uppkommit när Estonia slog i den hårda bottnen.

Linus Andersson är dock övertygad om bottnen utgörs av mjuka lervallar. Formationerna följer konturen av fartyget – vilket sten eller berg inte skulle göra. Som stöd för sin teori visar han upp tre andra vrakdokumentationer han har arbetat med. Vraken ligger i Östersjön och är omgivet av liknande vallar.

– Det de estniska experterna kallar för berg kallar jag för Östersjölera, säger han.

På filmerna syns en större ansamling stenar som dumpades vid Estonia 1996, efter att den svenska regeringen beslutat att täcka över fartyget. Det ligger också sand på fartygssidan som pekar uppåt, något som de misstänker kommer från dumpningen. Sanden gör att det bitvis är omöjligt att urskilja fartygets skrov.

Några andra icke kända hål syns inte på det material som Aftonbladet tagit del av.

Vi har inget att dölja

Henrik Evertsson och Linus Andersson understryker att de inte har utfört en fullständig undersökning av Estonia. En sådan skulle kräva mer avancerad utrustning och ta längre tid. Men hålfyndet motiverar en mer utförlig undersökning, anser de.

– Vi är medvetna om att det är bristfälligt material. Vi koncentrerade oss på att undersöka de delar av skrovet där det tidigare har spekulerats i om det kan finnas ett hål. Man kan se det som en förstudie, säger Henrik Evertsson.

Varför vill ni visa upp hela materialet för Aftonbladet?

– Vi tycker det är bra om en tidning får se samma material som haverikommissionen får se. Vi vill vara transparenta och vi vill visa att vi inte döljer något.

Varför lägger ni inte ut det på nätet?

– Den som tittar behöver någon som förklarar vad det är man ser, vilken del av fartyget som filmas och så vidare. Om vi hade lagt ut allt så hade delar kunnat klippas ut och användas på ett sätt som vi inte har kontroll över.

Aftonbladet har sökt haverikommissionen för en kommentar.