Larmet: För lite pengar för kvinnofridsarbetet
Publicerad 2023-05-17
Våldsutsatta kvinnor kan hamna i kläm – när även gängkriminella avhoppare ska erbjudas hjälp på nya skyddsboenden.
Det fruktar Sveriges kommuner och regioner som varnar för att klumpa ihop alla grupperna.
– Det riskerar att det blir än färre platser för de kvinnor som behöver dem, säger Elin Holmgren, sakkunnig inom kvinnofrid på SKR.
Varje år dödas runt 16 kvinnor i Sverige av en man de har eller haft en kärleksrelation med.
De är toppen av ett isberg.
Våld inom nära relation drabbar årligen runt 75 000 personer i Sverige.
I år ska en ny lagstiftning kring skyddade boenden komma på plats. Den kommer innebära att varje kommun måste kunna erbjuda ett boende för de som behöver det: våldsutsatta kvinnor, män och barn, personer som är utsatta för hedersbrott och även kriminella avhoppare.
Men enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, får man för lite pengar för att kunna genomföra reformen.
– Vi kom fram till att det behövs minst 2,4 miljarder. I budgetpropositionen avsätts 145 miljoner kronor 2023 och 321 miljoner per år 2024 och 2025. Vi anser att det är alldeles för lite. I förlängningen drabbar detta våldsutsatta kvinnor och barn, säger hon, säger hon.
Enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning från 2019 bodde minst 12 700 personer en period på skyddat boende under ett år, varav nästan hälften av dem var barn.
Det var då en ökning med 38 procent av vuxna och 95 procent barn sedan motsvarande kartläggning 2012.
Och behovet tros fortsätta bli större och större.
Elin Holmgren, sakkunnig inom kvinnofrid på SKR, kallar det för en ödesfråga.
– Vi märker att många kommuner är oroade. Det stöd som kommuner ger är lagstadgat och man löser det men med så knappa resurser blir det svårare att få rätt förutsättningar och det i förlängningen riskerar stödet försämras och det försvårar utvecklingsarbete som är viktigt på området.
Hon menar att avhoppare från kriminella nätverk även de kan vara brottsoffer som behöver hjälp och skydd men att det finns en fara i att klumpa ihop grupperna.
– Det är bra att man tar bort närståendeprincipen så att exempelvis kvinnor utsatta för prostitution och hedersutsatta kan få hjälp. Men det finns en fara i att klumpa ihop alla grupper – det riskerar att det blir än färre platser för de kvinnor som behöver dem.
Olga Persson, ordförande i Unizon som samlar 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över landet, säger att de följer utvecklingen noga.
– Antalet dygn som socialtjänsten väljer att betala för kvinnor och barn i skyddat boende minskar över tid. Trots det ökade stödbehovet vi ser. Så ja, vi ser en stor risk att kvinnor får mindre långsiktig hjälp och att antalet kvinnor som kvalificerar genom socialtjänsten nålsöga blir färre. Särskilt i en tid av ekonomisk kris och första gången på flera år som staten har valt att inte dela ut utvecklingsmedel till kommunerna för kvinnofridsarbetet, säger hon.
De riktade utvecklingsmedlen för kvinnofridsarbetet som Olga Persson syftar till har motsvarat cirka 100 miljoner kronor årligen – och dessa kommer nu inte att betalas ut.
Också SKR larmar för att det kommer ge konsekvenser.
– Detta innebär att det i nuläget inte finns någon statlig kompensation alls för kommuner och regioners bredare uppdrag att förebygga och motverka våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål, säger Annika Wallenskog.
Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister, säger att slutdatumet gällande de riktade utvecklingsmedlen var satt till år 2023:
– Det är inte några medlen vi drar in utan bara att vi inte förlänger det. Samtidigt förstärker vi de generella statsbidragen till SKR med 145 miljoner kronor med anledning av den reform som just nu är på gång med ett nytt regelverk gällande skyddade boenden så vi ser till att finansiera det men inom en annan ram, säger Brandberg.
SKR säger att de kommer behöva minst 2,4 miljarder för att kunna genomföra reformen – varför kan de inte få mer pengar?
– Det är klart att man alltid önskar att det funnits mer pengar men regeringens bedömning är att det här är en tillräcklig finansiering som kommer att täcka de behoven som kommer att uppstå med den här reformen, säger Paulina Brandberg.
Brandberg kallar den nya reformen kring de skyddade boendena för otroligt viktig.
– Det är många som inte vågar lämna våldsamma relationer för att de är oroliga för vilket skydd som finns – så att stärka det skyddet ser jag som viktigt för att överhuvudtaget möjliggöra för folk att kunna lämna våldsamma relationer och det är en pusselbit för att få ner statistiken över mördade kvinnor.
Den nya reformen kring de skyddade boendena kommer ju innebära att många ytterligare ska erbjudas hjälp, som kriminella avhoppare – finns det någon risk för att de våldsutsatta kvinnorna i den nya reformen kommer i kläm?
– Det är absolut vår avsikt att det inte ska ske. Vi kommer ju återkomma inom kort med det nya lagförslaget om skyddat boende och då kommer vi också komma med ytterligare förslag på hur det ska finansieras för om man ska genomföra en reform till skydd och hela syftet med reformen är att skydda de våldsutsatta och även deras barn – det är vad reformen syftar till – och då är det viktigt att det finns pengar kopplat till en sån här reform annars blir det bara en pappersprodukt.