Brandmannens hem blev till aska
Uppdaterad 2020-01-09 | Publicerad 2020-01-08
Victoria Herrera förlorade sitt hem i en brand i australiska Balmoral veckan före jul. När hon återvände fanns bara högar av aska och plåt.
– Det var hemskt. Jag bara grät, säger hon till TT:s utsända.
Balmoral i Southern Highlands, i delstaten New South Wales, är hem åt knappt 500 personer och har drabbats hårt av de skogsbränder som härjar i Australien sedan i september. Efter en svår brand den 21 december konstaterade delstatens premiärminister Gladys Berejiklian att inte mycket återstod av Balmoral. I hela landet beräknas nära 2 000 bostäder ha förstörts.
Victoria Herrera flyttade till Balmoral för två och ett halvt år sedan, till ett hus byggt kring en gammal långfärdsbuss. Hemmet kom att bli en läkande plats efter att båda hennes föräldrar hade gått bort.
– Det var så vackert här. Jag kunde tillbringa timmar i trädgården, säger hon och pekar ut vad som en gång var hennes förråd, bastu, hus och trädgård. Nu finns bara aska, sten, plåthögar och ett utbränt busskelett.
Kände skuld gentemot kollegorna
Victoria Herrera är en del av Balmorals frivilliga brandstyrka. Tre dagar innan huset brann ner bestämde hon sig för att evakuera. Under dagen hade hon varit på brandstationen och följt hur brandrisken tilltog. Nödläge hade utlysts i New South Wales och Australien hade upplevt några av sina varmaste dagar hittills. Ändå kände hon skuld över att lämna kollegorna.
– En del av mina kollegor förlorade sina hem medan de kämpade för att rädda andras hus. Men jag tänkte att jag är både mamma och mormor, jag kan inte stanna här.
Hon hade redan packat det nödvändigaste, som pass och foton, innan hon gav sig av till en av sina döttrar i Campbelltown, omkring en timmes bilresa norrut. Bakom sig lämnade hon både minnen och saker som hon hade ärvt av sina föräldrar.
– Det var skrämmande. Jag brände mitt datorfodral på spisen för att jag var så stressad. Sedan sprang jag tillbaka och hämtade min mammas julduk för jag vet att den betydde mycket för henne.
"Jag bara grät"
Tre dagar före julafton nådde en massiv brand Balmoral.
Enligt brandförsvaret lämnade runt 90 procent av invånarna samhället. Beskedet att hennes hus hade förstörts fick Victoria Herrera av kaptenen för den frivilliga brandstyrkan.
– De sade till mig efteråt, att vi är så ledsna att vi inte kunde rädda ditt hus, säger hon och torkar bort några tårar.
Att komma tillbaka och se förstörelsen beskriver hon som fruktansvärt.
– Mitt hjärta sjönk. Jag kunde inte tro det. Jag bara grät.
Branden som tog Victoria Herreras hus slukade ytterligare 17 hem i Balmoral. Flera förrådsbyggnader och vattentankar förstördes. Större delen av vegetationen har bränts ner och många har djur har dött.
Victoria Herrera bor fortfarande hos sin dotter och har åkt till Balmoral över dagen för att träffa rivningsentreprenörer. Efter intervjun passar hon på att besöka vänner och kollegor på brandstationen.
"Obehagligt även för en brandman"
Här samlas inte bara brandmän utan även andra frivilliga som samordnar donationer eller tar hand om överlevande djur.
– Det har kommit att bli en samlingspunkt i byn, konstaterar Peter McCutcheon, frivilligbrandman.
Han bor bara en kilometer från stationen och valde att stanna kvar hemma med familjen under branden. På tomten ligger vattenslangarna kvar. Gräsmattan och träden runtomkring har brunnit, men huset klarade sig.
– Vi hade en plan för vad vi skulle göra. Men när flera meter höga lågor kommer mot dig – det är obehagligt även för en brandman, säger han.
Den korta färden mellan huset och stationen går förbi förstörda hus. Det som en gång var en lummig samling tallar och eukalyptusträd ser ut som en svart spökskog. Reflexpinnarna längs vägen har smält till små vita krokar. Det grå täcket av aska är ibland så tjockt att kameran föreslår att det är snö som fotograferas.
– Att se bybors hus i spillror på marken och träd som kanske inte växer upp igen, det gör mig ledsen, säger Peter McCutcheon.
Återhämtar sig ännu
Förödelsen är smärtsam att se och han säger att han fortfarande återhämtar sig mentalt. Det händer att han möter grannar som brister ut i gråt när branden kommer på tal.
– Då ger vi varandra bara en kram, säger Peter McCutcheon.
Victoria Herrera är fast besluten att flytta tillbaka.
– Balmoral finns fortfarande. Jag kommer aldrig att lämna det.
Innan dagen är slut har ett par från byn erbjudit Victoria Herrera att bo i deras husbil för att hon ska kunna återvända hem.
PODD Över en miljard djur kan ha dött i bränderna
I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om bränderna i Australien och hur det påverkar landets unika djurliv.