Psykologen om coronakrisen: ”Skapar stor otrygghet”
Uppdaterad 2020-06-23 | Publicerad 2020-06-22
Trygghet som försvinner, rutiner som ruckas, oro som ökar.
Psykologtjänsten Mindler har sett en samtalsökning med 30 procent sedan coronavirusets utbrott.
– Människor ställs inför nya utmaningar som man inte alls behövt hantera innan. Men det finns sätt att bemöta det, säger Elin Börestam, psykolog.
Psykisk ohälsa förväntas öka under coronakrisenFlera stödorganisationer varnade tidigt om att den psykiska ohälsan förväntas öka under och efter coronakrisen.
Psykologtjänsten Mindler hjälper människor i samtal med KBT-fokus, både via chatt och videosamtal.
Under april kunde de konstatera en ökning av samtal med 30 procent.
Mindlers psykolog Elin Börestam säger att det finns flera utmaningar i en sån här tid.
Hur drabbar en sån här pandemi människors psykiska hälsa?
– Rent erfarenhetsmässigt kan man se att vi märker av när rutinerna ruckas. Rutiner är otroligt viktiga för oss och ger en trygghet. Vi gillar att veta vad som gäller, men en pandemi skapar psykologisk ovisshet och osäkerhet. Den här gången har det drabbat människor på olika sätt och då ställs man inför saker man inte behövt hantera innan, säger Elin Börestam.
– När mycket nytt sker samtidig skapas en stor otrygghet. Det är viktigt att normalisera att personen inte är ensam, det finns oftast inget en psykolog inte hört förut. Att känna sig ensam i något svårt gör att det känns ännu svårare och då kan det vara svårt att be om hjälp när det egentligen är tvärtom. Man är inte ensam.
Hur ska man tänka om man mår dåligt i en sån här tid?
– Har man redan psykisk ohälsa i grunden så är det inte onaturligt att den kan tänkas förvärras. När förutsägbarheten försvinner med rutinerna så blir det otryggare. De allra flesta mår bra av någon form av socialt umgänge, att känna att man finns till, blir lyssnad på och förstådd. Att upprätthålla kontakter är viktigt, om än på nya sätt.
”Se utanför boxen”
Ett konkret tips är att bestämma en telefontid med en vän eller familjemedlem för att på så vis ha något att fokusera på.
– Jag är förespråkare för det här med fysisk aktivitet. Så att ta sig ut på promenad och få frisk luft och rörelse hjälper vår hjärna att sända ut må-bra-signaler. Det ökar perspektiv och vår kognitiva flexibilitet. Om man samtidigt pratar i telefon med en vän så gör man två bra saker för sig själv på samma gång, säger Elin Börestam.
– Att bestämma en telefontid blir något konkret som man avtalat med någon annan. Ibland kan det vara svårt att ta sig upp ur sängen men att ha något bestämt hjälper till.
”Alla har inte alltid någon att grabba tag i”
Pandemin skapar en kollektiv ångest och ovisshet, enligt Elin Börestam. Det innebär att många också ställs inför utmaningen i hur man står rustad för att ta hand om andra oro och ångest.
– Man kan behöva se utanför den box man normalt sätt befinner sig i. Man kanske upptäcker kanaler man tidigare inte behövt bekanta sig med, som anhörigföreningar och liknande. Det finns resurser där ute som vi kanske inte tänker på i första hand eller ens visste fanns, säger Elin Börestam.
– Alla har inte alltid någon att grabba tag i, men det finns hjälpa att få. Man måste vidga horisonten lite. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något utifrån sina egna förutsättningar. Att lyssna är en bra och praktisk början.