Akut läge när psykiatriska undersökningar ökar

Läget är extremt pressat på enheterna där brottslingar utreds för allvarlig psykisk störning.

Undersökningarna ökar och platserna är för få, samtidigt som de intagna är i sämre skick.

– Som läkare märker man att det blivit mer som en akutpsykiatrisk vårdavdelning, säger Johan Larsson på RMV.

När en person av domstol bedömts skyldig till brott och det samtidigt finns misstanke om att detta skett under inverkan av en allvarlig psykisk störning kan hen få genomgå en rättspsykiatrisk undersökning, en RPU, innan dom.

De senaste åren har läget blivit allt mer pressat på de rättpsykiatriska undersökningsenheterna som utför utredningarna. En starkt bidragande faktor är att undersökningarna blivit många fler. Från 448 stycken under 2017 gick antalet upp till 521 året därpå. I år var man i slutet av oktober redan uppe i 467 stycken, visar ny statistik från Rättsmedicinalverket (RMV).

Fler väntar

Det här har fått som konsekvens att betydligt fler får vänta på att bli överflyttade till någon av undersökningsenheterna efter beslut om RPU. Enligt regeln ska personen tas in på enheten inom sju dagar – en bestämmelse som bröts tre gånger mellan januari och oktober 2017. I år var den siffran uppe på 42 under samma tidsperiod.

– Det är en extrem ökning, och det är inte önskvärt vare sig för oss, domstolarna eller häktena att vi inte kan ta in personerna. Det innebär också att den tid vi har till vårt förfogande för undersökningen blir mindre, och det i sin tur innebär att vi måste begära anstånd i större utsträckning, säger Eva-Lo Ighe, avdelningschef för rättspsykiatrin på RMV.

Konstant bevakning

Utredningarna ska egentligen slutföras inom 28 dagar om personen är häktad, men nu måste RMV alltså allt oftare be domstolarna om mer tid.

Situationen påverkas också av att de som kommer in generellt är i sämre skick, vilket gör dem mer vårdkrävande.

– Många som kommer till oss har en svår psykisk ohälsa vilket gör att vi ibland får göra extrainsatser med bevakning, att personal sitter och iakttar de här personerna dygnet runt, säger Stefan Fohlheim, biträdande enhetschef på rättspsykiatriska enheten i Stockholm.

Hot och våld har också ökat på enheterna, enligt RMV. Mer resurser går därför åt till att upprätthålla säkerheten.

– Det som skiljer detta mot en vanlig vårdavdelning är att alla som är här är misstänkta för någon form av brott. Personer med psykisk ohälsa behöver inte vara farligare än andra, men de som är här många gånger begått våldsbrott, så det finns en riskaspekt också, säger överläkaren Johan Larsson.

"Tuffare miljö"

Hur det kommer sig att patienterna blir fler och mår sämre är en svår fråga som kan ha flera förklaringar, men där inget klart svar finns, säger Johan Larsson:

– Det skulle exempelvis kunna bero på att den psykiska ohälsan ökat eller att det möjligen finns större tillgång till olika droger. Vi får signaler om att både vanliga psykiatrin och rättspsykiatrin är hårt belastade, precis som Kriminalvården. Detta kan leda till att det blir svårare att erbjuda akut psykiatrisk vård för häktade.

Enligt Johan Larsson och Stefan Fohlheim är det ansträngda läget inget som de intagna märker av – det är främst personalens arbetsmiljö som påverkas i nuläget.

– Man arbetar hårdare i en tuffare miljö. Det sliter på folk. Alla gör sitt bästa och man vill ge god vård och bedriva bra undersökningar, där vill man inte kompromissa.

"En gräns"

Övertidstimmar och användande av extrapersonal löser situationen på kort sikt. På längre sikt behövs fler platser på de redan befintliga undersökningsenheterna.

– På sikt måste man kanske också överväga att öppna en ny enhet. Det finns en gräns för hur många personer man kan ta emot, verksamhetens karaktär är sådan, säger Eva-Lo Ighe.

TT: Hur ska ni klara av det här?

– Krasst – det handlar om ordentliga tillskott i budgeten, sådant som gör att vi kan bygga upp verksamheten över tid. Vi gör inte bedömningen att det här är en tillfällig ökning.