Hera, 30, har en tumör – kan tvingas vänta på cancerbesked i två år
Publicerad 2021-09-23
Hera Gustavsson, 30, har kanske en cancertumör i ryggraden.
Men väntetiden för att bli undersökt är 1–2 år.
Hon är en av många vars vård satts på paus under pandemin.
– Jag är 30 år. Jag vill inte avsluta livet ännu för att sjukvården går på knäna, säger Hera Gustavsson.
Hera väntar på cancerbesked: "Jag är orolig att den kommer upptäckas försent"När Hera Gustavsson var gravid med sitt femte barn fick hon en ovanlig smärta i bröstryggen.
Efter förlossningen i maj 2021 röntgades hon och det visade sig att hela kotkroppen var täckt av en tumör.
– Jag har haft enorma smärtor. Det finns en risk att trycket från tumören skapar benbrott i min ryggrad. Jag kan bli förlamad om det händer, säger Hera Gustavsson.
Ingen hörde av sig
För tre månader sedan fick hon beskedet om tumören. Sedan hände ingenting.
– Jag hade trott att när man får en tumördiagnos är det en läkare som sätter sig ner med en, men så är det inte, säger Hera Gustavsson.
Hon säger att ingen läkare ringde henne. Hon fick själv läsa på 1177 vad tumörer som hennes innebär och ta kontakt med relevanta instanser.
– Jag fick själv jaga vården för att få information. Jag har inte fått vara patient i det här. Jag har varit min egen vårdgivare, säger Hera Gustavsson.
Till slut fick hon göra en till röntgen som visade att tumören var rejält utvecklad.
För att kunna bedöma om det är en cancertumör eller en godartad tumör måste den opereras bort, kom läkarna fram till.
Men det kommer att dröja.
Brevet visar: Väntetid på 1–2 år
I tisdags fick Hera Gustavsson veta, i ett brev från Region Skåne som Aftonbladet tagit del av, att väntetiden för ett besök hos ortopeden är ett till två år i hela landet.
Region Skåne uppmanade henne att kontakta försäkringskassan om hon vill söka vård utomlands i stället.
På många håll i landet har köerna inom vården, som var ansträngd redan tidigare, vuxit sig mycket långa under pandemin.
– Jag vet hur hårt pandemin har slagit mot sjukvården. Man kan inte skylla på vården, de har kämpat så bra och allting är försenat, säger Hera.
Samtidigt känner hon att alla i Sverige ska kunna få den vård de behöver. Hon säger att hon är orolig att förseningen kan innebära att en potentiell elakartad tumör, som hade kunnat åtgärdas nu, om två år kan ha utvecklats så mycket att det då är för sent.
– Jag är 30 år. Jag vill inte avsluta livet ännu för att sjukvården går på knäna, säger Hera Gustavsson.
Region Skåne: Alltid beklagligt
Enligt Region Skåne är väntetider som Heras, på upp till två år, ovanliga.
– Generellt är inte väntetiderna till ett ortopedbesök sådana som det beskrivs efter avstämning med sjukhusförvaltningarna. I vissa fall förekommer det dock långa väntetider av olika skäl och det är naturligtvis alltid beklagligt för de patienter som tvingas vänta, skriver Rasmus Havmöller, regional chefsläkare i Region Skåne i ett mejl.
Enligt Rasmus Havmöller är arbetet med att öka tillgängligheten och korta vårdköerna högt prioriterat i Region Skåne. Han skriver att pandemin har lett till sämre tillgänglighet inom flera vårdområden, samtidigt som bristande tillgänglighet på vissa nyckelkompetenser var ett problem redan före pandemin.
Det är någonting de arbetar hårt med att hantera, enligt chefsläkaren.
– Regionen och dess verksamheter arbetar intensivt på flera olika sätt med att minska väntetider. Det kan bland annat handla om extramottagningar och utökad samordning av patienter, skriver Rasmus Havmöller i mejlet.
”Jag försöker vara stark”
Hera Gustavsson jobbar vanligtvis som kock, men kan just nu inte ens plocka ur diskmaskinen. Smärtorna gör det svårt att leva ett aktivt liv, och hon har svårt att förstå hur hon ska orka fortsätta i kanske två år – för att sedan få besked om hon har cancer eller inte.
– Jag försöker vara mamma och försöker vara stark och glad mot barnen. Men hur länge orkar man det?
Det blir gradvis allt svårare för Hera att prata. Samtidigt understryker hon hur viktigt det är att det uppmärksammas.
– Jag är knappast ensam i Sverige om att vara i den här situationen, säger hon.
Har ökat under pandemin
Socialstyrelsen bekräftar vad Hera Gustavsson berättar, och säger att hon är långt ifrån ensam om att vara i den här situationen.
– Vår rapport visar tydligt att andelen som får vänta längre än vårdgarantins tidsgränser har ökat på grund av pandemin, säger Sevim Barbasso Helmers, medicine doktor och utredare på Socialstyrelsen.
Enligt Socialstyrelsen minskade antalet operationer totalt med 22 procent under pandemins första och andra våg, det vill säga mellan mars 2020 och januari 2021, jämfört med motsvarande period 2019/2020.
– Det är djupt beklagligt, eftersom vi vet att för patienten innebär detta lidande, oro, ångest, försämrad livskvalitet, ökade kostnader, men även ökad risk att försämras i sitt hälsotillstånd. I slutändan kan det drabba patientsäkerheten, säger Sevim Barbasso Helmers.
– Även anhöriga kan bli drabbade om de till exempel ständigt behöver vara till hands för patienten av den medicinska anledningen.
”En utmaning sedan 60-talet”
Ett av de områden som haft störst minskning i antalet operationer är just ortopedi, där canceroperationer ingår. Dessvärre är det långt ifrån ett nytt problem:
– Längre väntetider i hälso- och sjukvården identifierades som en utmaning i Sverige redan på 1960-talet. Och även efter att den nationella vårdgarantin lagreglerats 2010 har det funnits längre väntetider än vårdgarantins tidsgränser, säger Socialstyrelsens utredare.
Vårdgarantin innebär bland annat att en patient inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på exempelvis en operation.
För Hera Gustavsson är däremot oron densamma, oavsett om det är pandemin, kompetensbristen eller någonting annat som försatt henne i den här situationen.
– Min ångest är enorm, jag är rädd och orolig hela tiden. Ska jag behöva vänta två år för att sedan få veta att det är för sent? Jag är bara 30 år, jag vill jobba, resa och ha ett liv med mina barn.