Rasismen förstörde hela hennes skolgång

Den rasistiska mobbningen gjorde att Kanza Rehman knappt klarade att gå till skolan. Enligt Rädda Barnens rapport har var fjärde elev med utländsk bakgrund blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier i skolan av andra elever eller lärare.

Det började redan på förskolan, där de andra barnen kallade henne för apa. Hon blev inte så ledsen då utan rättade in sig i ledet. Ser man annorlunda ut i Sverige får man vänja sig vid att få höra det, enligt Kanza Rehman från Hjällbo i Göteborg.

I dag är hon 18 år och pluggar ekonomiprogrammet på gymnasiet. Hon beskriver sin skolgång som ett gatlopp mellan skolbyten, glåpord, trakasserier och uteslutning till följd av framför allt hennes slöja.

– När jag skulle börja sjuan hade jag samlat mod för att våga börja ha min slöja, fastän jag visste att jag skulle bli trakasserad för den. Och direkt var det kommentarer om den från kompisar och en kille som slet av mig den. Det var som att han förnedrade allt som var jag.

Kränkningar från lärare

Rädda Barnens nya rapport ”Vuxna – vad gör dom?” visar att hon är långt ifrån ensam. Var fjärde elev med utländsk bakgrund har utsatts för diskriminering eller trakasserier i skolan – i 60 procent av fallen har det berott på religion eller etnicitet. Samira Abutaleb Rosenlundh är huvudförfattare till rapporten och sakkunnig på frågor rörande rasism på Rädda Barnen.

– De här barnen får ofta höra att de inte tillhör gemenskapen. Det kan vara rasistisk mobbning, glåpord som används om ens hudfärg eller att man nedvärderar någons religion.

Det kan också vara mer subtila former av kränkningar, som att av lärare bli bemött med låga förväntningar på sin kapacitet. Samira Abutaleb Rosenlundh berättar om elever som uttrycker att de vill läsa till civilingenjör men då får höra att de borde satsa på något enklare. För kränkningarna kommer inte bara från andra elever utan även från lärare, enligt rapporten.

Folk vände ryggen till

Studien är baserad på en enkätstudie med 1 117 svar från elever i femte klass på 32 skolor runt om i landet, samt gruppintervjuer med 33 barn i femte klass. Den visar att kunskapen om rasism och hur rasism kommer till uttryck utifrån barns perspektiv är låg i skolan.

– Vi behöver prata om rasismen och erkänna att den finns i skolan för då kan barnen söka stöd och de vuxna kan arbeta aktivt med värderingsarbete. I värsta fall börjar barnen annars betrakta sig själva som överkänsliga, lägger skuld på sig själva och kommer efter i skolan, säger Samira Abutaleb Rosenlundh.

Kanza Rehmans beskriver hur hennes skoltid blev värre än någonsin när hon började gymnasiet. Hon gick med enbart etniska svenskar och både lärare och elever var tydliga med att hon inte hörde hemma där.

– Folk vände ryggen till mig när jag pratade med dem, någon spottade på mitt skåp. Det var en lärare som sa ”jag ser att du inte passar in här, du borde nog börja på Angeredsgymnasiet.” Jag gick många gånger till kurator och rektor men de sa bara att jag skulle skriva till andra skolor för att byta. Det tog lång tid innan de till slut reagerade.

Måste gå om ett år

Kanza Rehman har varit högpresterande genom hela sin skoltid men i gymnasiet började betygen sjunka. Hon mådde helt enkelt för dåligt för att ens gå till skolan, säger hon.

– Under ett år var det inte en enda elev som pratade med mig. När jag satte mig bredvid en person kunde de resa sig och sätta sig någon annanstans.

Frånvaron i skolan har också gjort att hon kommer att få gå om ett år i gymnasiet eftersom hon missat så mycket.

Men i dag mår Kanza Rehman bättre. Hon går i en skola med lärare som ser henne och har fått kompisar. Det är viktigt för henne att hennes historia kan hjälpa andra.

Efterfrågar nya kunskapskrav

Var tionde barn som har blivit utsatt säger i rapporten att det är skolpersonal som utsatt dem.

– Det här är allvarligt eftersom skolan har en skyldighet att främja mänskliga rättigheter och behandla alla barn lika, säger Samira Abutaleb Rosenlund.

Rädda Barnen vill nu att regeringen ger Skolverket i uppdrag att formulera ett tydligt kunskapskrav i läroplanen om diskriminering och rasism. De vill också att kompetensen höjs hos skolpersonal vad gäller rasism generellt, särskilt kring det förebyggande arbetet. Organisationen vill också att mer resurser ska avsättas för att arbeta med likabehandling.