Tysta leken

Svante Lidén

Premiärministern Wen Jiabao ser ut som han lånats från ett vaxkabinett

Det har gått 28 år sedan en kinesisk premiärminister besökte Sverige.

När han – naturligtvis är det en han – äntligen dyker upp tycker man att han borde ha haft lite mer att säga.

helskärm

Men det blev inte mer än ett pip. Och knappt det.

Att ge raka svar på enkla frågor tillhör inte direkt våra politikers starkaste sidor.

Att inte svara alls är inte heller särskilt ovanligt.

Så därför ska man naturligtvis inte vara förvånad över att man inte ens fick tillfälle att fråga om vädret vid Fredrik Reinfeldts och kinesiske premiär­ministern Wen Jiabaos ­gemensamma föreställning på Rosenbad i går.

Det var väldigt viktigt att komma i tid. Minst en timme före. Det drällde av poliser utanför. Några av dem hade redan tagit hand om tre exil­tibetaner som ville framföra sina åsikter. Deras ännu inte om­händertagna vänner stod kvar med sina flaggor på Vasabron en bit bort.
 

Man fick plocka av sig allt löst som sedan kördes igenom röntgenapparaten. Förvånansvärt nog fick vi behålla skorna på.

Pressrummet på Rosenbad heter Bella Venezia. Namnet är obegripligt tills man får reda på att det låg en restaurang med det namnet i huset för länge sedan. Lite upphöjt vid sidan om ligger Gubb­hyllan. Dit brukade de dästa herrarna dra sig tillbaka för konjak och cigarrer då det begav sig.

Några av kineserna – och svenskarna med – har sladdar som går upp från kostymen till örat.

Så, bara en kvart för­senade skrider Reinfeldt och Wen Jiabao ned från Gubbhyllan.

Mycket kamerasmatter blir det.

Reinfeldt, påtagligt nöjd över det fina sällskapet, tar till orda.

Han försäkrar oss att han har tagit upp frågan om Tibet och mänskliga rättigheter – en klar bristvara i Kina – med premiärministern.

– Det är inte alltid vi delar uppfattning, säger Reinfeldt.

– Men har man goda förbindelser så måste man kunna ta upp svåra frågor.
 

Wen Jiabao ser ut som om han har lånats in från ett vaxkabinett.

Sen rör munnen på sig och han förklarar att naturligtvis är mänskliga rättigheter en viktig fråga även för honom.

Riktigt hur viktig fick vi förstås aldrig veta eftersom både han och Reinfeldt drog i väg när de hade läst färdigt från sina papper.

Utanför stod den kines­iska supporterklubben och viftade med sina flaggor.

När Wen Jiabao dragit därifrån gick några unga män i svarta kostymer och öronsnäckor och samlade i hop flaggorna och banderollerna.

Själv gick jag tillbaka till redaktionen. Inte ett dugg klokare än jag var när jag gick där­ifrån.