”Allt vi äger är borta”
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2009-12-28
Deras radhus i Nynäshamn totalförstördes i brand
Julefriden bröts när lågorna slog ut ur familjen Anderssons grannhus klockan sex på morgonen.
Snart var också deras hem övertänt.
Nu är allt borta.
Karin Andersson, 50, hade tagit ledigt för att fira jul med sina barn. De bor mitt i en av radhuslängorna på Villagatan i Nynäshamn.
På måndagsmorgonen fick de ett brutalt uppvaknade av att sjukvårdare bankade och ringde frenetiskt på ytterdörren.
Familjen fick besked om att ta på sig varmt och skynda ut. Allt Karin Andersson fick med sig var mobilen och bilnycklarna.
Hon såg lågorna slå ut från grannarnas radhus men var aldrig rädd för sina barns liv.
– Jag trodde bara att vi skulle ut för säkerhets skull. Jag hoppades att det inte skulle sprida sig hela vägen.
Synd om de drabbade
30 meter bort från den brandhärjade längan bor Lova Lindqvist Jederyd, 12, och Sonja Lindqvist, 48.
Det var Sonjas man som upptäcke branden och väckte hela familjen.
Egentligen skulle hon åkt till Stockholm i morse.
– Men man går inte hemifrån i dag. Man stannar hemma så man vet att hemmet finns kvar.
De tänker på de drabbade.
– Det är alltid så här runt jul och nyår. Men det är så vansinnigt synd om de som bor där.
Dottern Lova tycker att händelsen är obehagligt.
– Det är läskigt. Det är skönt att ingen dog.
Måste ordna nytt boende
Klockan 11 hade Karin Andersson hunnit höra att deras hem var borta men ännu inte sett det med egna ögon.
– Utgår man från att allt man äger är aska och sot blir man inte gladare av att gå tillbaka och se att gavelhuset står kvar.
Veckan kommer inte att bli som planerat.
– Vi skulle åkt pulka eller gjort något annat roligt i dag.
I natt ska de bo hos goda vänner. Sen vet de inte vad som väntar.
– Vi måste ordna kläder, hygienartiklar, en ersättningslägenhet.
Alla fotografier borta
De hade precis firat jul. Och nu är allt borta.
Julklapparna.
Huset.
Och allt som fanns i det.
– Vårt hem är totalförstört. Allt är borta. Alla foton från när barnen var små. Musikinstrument, kläder, leksaker. Allt vi äger och har. Det jag äger har jag på mig.
– Men det viktiga är att vi lever allihop. Då spelar inte sakerna så stor roll.