SVT: Försvaret nära höjd beredskap

Linnea Järkstig

Försvaret var i förra veckan mycket nära att fatta beslut om höjd beredskap, enligt SVT Nyheter.

Orsaken är ryska truppsammandragningar vid gränsen mot Lettland.

– Ett beslut om höjd beredskap innebär att man visar att ”man vill hänga med”, säger experten Jan Mörtberg till Aftonbladet.

Försvaret hade, för drygt en vecka sedan, en stor militärövning från Baltikum till Krim. Då drog sig de ryska trupperna samman nära gränsen till Lettland – vilket fick Sverige att reagera.

Den svenska försvarsledningen var då ”mycket nära” att fatta beslut om höjd beredskap, erfar SVT. De ryska truppernas sammandragning vid gränsen ska ha varit snabba och omfattande.

Försvarsminister förtegen

Men försvarsminister Peter Hultqvist (S) är mycket förtegen om händelsen i en intervju med SVT.

– Vilken typ av resonemang vi för med försvarsmakten, det får stanna mellan oss.

SVT: Hur allvarligt ser du på den här övningen?

– Jag bara konstaterar att den, precis som andra övningar, har alltså en ordentlig kapacitet och att man demonstrerar en militär styrka som är avsevärd och att man i dag har en möjlighet att öva på ett komplext och omfattande sätt, säger han till tv-kanalen.

Aftonbladet har sökt Peter Hultqvist för en kommentar, men han avböjer genom sin pressekreterare.

Expert: ”Vill hänga med”

Enligt Jan Mörtberg, militärstrateg och pensionerad överste, innebär ett beslut om höjd beredskap att man visar ”att man vill hänga med”.

– Man skickar signaler till omvärlden för att visa att man reagerar och att man vill vara konfliktdämpande genom att markera höjer ni så höjer vi, säger han till Aftonbladet och poängterar att han inte har någon information om det här faktiskt har hänt.

På frågan om vad som skulle hända om svenska försvarsledningen höjer beredskapen svarar han: ”ingenting, man skulle bara göra sig mer beredd”.

Enligt Jacob Westberg, forskare i säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan, skulle ett sådant beteende vara något som ligger i linje med svensk säkerhetsstrategi

– Är det något som kan tolkas som ett hot mot Baltikum, då är det rimligt att man från svensk sida höjer beredskapen, säger han till Aftonbladet.

Säkrare med Nato-medlemskap

I en statlig utredning som i dag lämnats till regeringen görs bedömningen att Ryssland har den militära förmåga att inom några dagar nå militär kontroll över Baltikum. Man konstaterar också att säkerheten i Östersjöregionen skulle öka med ett svenskt Nato-medlemskap.

Men regeringen avvisar dock tanken på ett Nato-medlemsskap.

– Vi håller fast vid de tre ben på vilka vår säkerhetspolitik vilar: militär alliansfrihet, att öka vår egen försvarsförmåga och samarbeten, säger utrikesminister Margot Wallström (S), till SVT.