Läkare vägrade undersöka bebis – pojken nära dö

Slutade andas på väg hem från vårdcentralen

Sara Milstead

BLEKINGE. Spädbarnet Leith kom in till vårdcentralen med andnöd och blå läppar.

Men läkaren trodde inte på att pojken var sjuk.

– Han sa: ”Ni syrier påstår att era barn är sjuka, när de inte är det”, säger mamma Bayan Darwish, 23.

Lilla Leith, då bara två månader, fick problem med lungorna i mars i år. Han hade svårt att andas och var täppt i näsan.

– Det lät varje gång han tog ett andetag, säger pappa Yousef Alabdo, 28.

Föräldrarna blev allt mer oroliga och den 17 mars beslöt de sig för att åka in till akuten. Pojken blev undersökt men läkaren hittade inget fel. Familjen fick åka hem med uppmaningen att hålla koll på barnets allmäntillstånd.

Leith blev inte bättre. Dagen efter vägrade han äta. Han andades tyngre.

– Han kunde inte kissa. Jag var inte hemma men sa till min fru att gå till vårdcentralen där vi bodde. Den låg bara fem minuter bort, säger Yousef Alabdo.

Blå om läpparna

När Bayan Darwish kom in med Leith var han blå om läpparna. Men mötet med läkaren på vårdcentralen blev inte vad hon hade väntat sig.

– Han frågade mig: ”Varför kommer du hit? Barnet är ju redan undersökt på akuten och man hittade inga fel”.

Hon hävdar även att läkaren uttryckte sig rasistiskt och att han ifrågasatte om sonen verkligen var sjuk.

Efter en snabb koll och en rekommendation att droppa bröstmjölk i näsborrarna för att minska nästäppan skickades mamma och barn hem.

Bayan Darwish bad om en remiss för vidare utredning men läkaren emotsatte sig behovet av detta. Det var inte förrän en sjuksköterska insisterade som han gav med sig.

Fradga runt munnen

När Bayan bara hade 100 meter kvar till lägenheten började Leith plötsligt att skaka.

– Armarna och benen ryckte, säger Bayan.

Vitt lödder kom ur munnen. Sedan slutade han andas.

Bayan skrek i panik och knackade på hos en granne som kom ut och började ge första hjälpen. Yousef ringde efter ambulans och sjukvårdare fortsatte hjärtmassagen.

Efter en kort stund visade Leith tecken på andning.

Kritiskt tillstånd

Pojken lades in på sjukhuset i Karlskrona. Där konstaterades att Leith sannolikt drabbats av RS-virus och en sekundär infektion i lungorna. Efter ett par dagar blev hans tillstånd så kritiskt att han flyttades till universitetssjukhuset i Lund. Där fick han ligga med respirator, morfin och antibiotika i nästan två veckor.

I dag har Leith återhämtat sig, men familjen är fortfarande märkt av händelsen i mars. Flera månader efter avslutad behandling tvingades familjen isolera sig för att inte riskera infektioner. Efter antibiotikabehandlingen hade Leith nedsatt immunförsvar. Därför fick hans storasyster stanna hemma från förskolan.

– Jag mådde jättedåligt. Jag blev deprimerad av isoleringen. Vi satt här och kunde inte gå någonstans, säger Bayan.

– Jag drömde mardrömmar om att Leith slutade andas och dog i mina armar. Läkarna såg att jag inte mådde bra och jag fick stödsamtal av kurator.

När Aftonbladet besöker familjen har de precis flyttat in i sin nya bostad i Tingsryd. Kartongerna är fortfarande ouppackade och barnen leker på madrasser på golvet.

Yousef bjuder på kaffe med kardemummasmak i köket.

Besvikna på vårdcentralen

– Vi ville inte bo kvar och vi fick höra att vården var bättre här, säger han.

Mest besvikna är föräldrarna på doktorn på vårdcentralen.

– Läkare ska hjälpa människor, oavsett var de kommer ifrån, säger Bayan Darwish.

I april anmälde Yousef Alabdo fallet till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.

Ivo konstaterade den 25 november att läkaren på vårdcentralen brustit i sin undersökning av pojken. Ivo tar inte ställning till själva mottagandet i sin bedömning men slår i beslutet fast att ”patienter ska bemötas med respekt.”

”Remitterade direkt”

Läkaren hävdar att han hanterat fallet så gott han kunnat.

– Jag remitterade dem vidare till barnkliniken med en gång, säger han när Aftonbladet ringer.

Föräldrarna hävdar i sin anmälan att du har uttryckt dig rasistiskt?

– Nej, det har jag inte gjort. Man kan inte uttrycka sig på det sättet. Att föräldrarna har uppfattat det så är tragiskt.