FN-kommitté fick inga svar om Dawit Isaak

FN kräver att Eritrea utreder anklagelser om svåra brott mot mänskliga rättigheter och klargör vad som hänt med tiotals försvunna fångar – däribland den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak.

Tidigare i mars framträdde eritreanska regeringsföreträdare inför FN:s kommitté för mänskliga rättigheter för första gången sedan 2002 men utan att kommittén var nöjd med redogörelserna. Under utfrågningen ville kommittén bland annat få veta vad som hänt med de 11 högt uppsatta oppositionspolitiker och 18 journalister – varav Dawit Isaak var en – som greps 2001.

– Vi frågade dem på så många sätt om dessa personer ännu lever. De svarade inte på det, vilket självklart är ett oroande tecken, säger sydafrikanen Christof Heyns, professor i mänskliga rättigheter och ledamot av kommittén.

Ex-minister gripen

Han säger att kommittén också undrade vad som hänt ex-finansministern Berhane Abrehe – som skrivit kritiska böcker om president Isaias Afwerki som suttit vid makten sedan 1991 – och hans hustru Almaz Habtemariam.

– De greps i fjol och vi frågade också om de lever och det kom inga svar på det, säger Christof Heyns.

Tesfamicael Gerahtu från det eritreanska utrikesdepartementet uppgav för kommittén att Eritrea aldrig brutit mot sina förpliktelser att värna medborgarnas mänskliga rättigheter.

”Många anklagelser”

Han manade den också att ta hänsyn till landets svåra år i samband med kampen för självständighet och de "orättvisa sanktioner" som lades mot Eritrea 2009 och som lyftes först i november i fjol.

Men kommittén pekade på flera fall av övervåld och övergrepp.

– Det finns många anklagelser om utomrättsliga avrättningar, tortyr och försvinnanden, säger Heyns.

Vidare kräver kommittén ett slut på att eritreanska värnpliktiga tvingas jobba i gruvor och på byggarbetsplatser medan de får "ingen eller mycket liten lön".