Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Frida: ”Nu hjälper jag andra”

Publicerad 2014-10-09

Frida Ekholm, 31, vet hur det är att vara barn och gå omkring med en klump i magen – hennes mamma drack under många år.

Men hon fick hjälp.

– Idag arbetar jag för samma verksamhet som räddade mig.

Frida minns den diffusa oron, som talade om för henne att det var något konstigt på gång, igen. Hon tyckte inte om det hon såg men kunde inget göra.

Samtidigt kunde Fridas mamma också vara helt vanlig. Och världens bästa.

– Vi hade det bra, jag växte upp med min mamma och två småsyskon. Vi bodde i en villa och utåt sett var det inga konstigheter alls.

Så egentligen fanns det ju bara ett problem: det där med att mamma drack, ibland.

– Det var ett dolt missbruk, kan man säga. Mamma jobbade, skötte sig och hade ett socialt liv, men hon drack, när hon inte trodde att någon såg.

Tog på sig ansvaret

Frida tror att det började i samband med att hennes pappa dog.

Som äldsta barnet tog hon på sig ansvaret att stötta sin mamma, något som de vuxna i omgivningen uppmuntrade henne till att göra.

Sjuåriga Frida tog sin uppgift på största allvar.

Samtidigt fanns ju det där "hemliga". Det som bara hon och hennes syskon kände till, ljudet av ölburkar som öppnas.

– Senare, när problemen eskalerade började folk runt omkring oss att förstå att vår mamma hade problem, men i stället för att göra något drog sig släkt och vänner undan. Och hemma fortsatte jag att hälla ut sprit.

Under tystnad.

”Blev en hök”

Frida var 13 år när hon för första gången erkände för sig själv att hennes mamma hade alkoholproblem.

– Det var en kompis till mig som förklarade att min hemsituation inte var normal. Fram till dess hade jag aldrig tänkt så.

Samma dag promenerade Frida hem och ställde sin mamma mot väggen. Men hon kunde inte sluta dricka - och situationen hemma blev allt mer infekterad.

– Jag förvandlades till en hök, som bevakade henne hela tiden. Jag var arg och frustrerad. Jag förstod inte varför hon inte bara kunde lägga av.

Till slut sprack bubblan och en representant från socialtjänsten knackade på hemma hos familjen.

– Jag minns att jag sa till mina småsyskon att inte berätta hur vi hade det, eftersom ”soc kunde ta mamma då”.

Representanten från Socialtjänsten lyssnade, nickade och förstod, men tyckte ändå att Frida och hennes syskon borde besöka Sputnik - en verksamhet för barn och ungdomar, som lever nära missbruk

Mötet ändrade allt

Frida gick motvilligt på ett första möte. 

Det förändrade hennes liv.

– På Sputnik fick jag träffa andra barn som levde som vi och vuxna som berättade att det inte var vårt fel. Jag fick lära mig att ett beroende aldrig har med barnen att göra. Jag minns att vi tände ljus och drack te. Det var väldigt mysigt och för mig blev Sputnik ett andningshål.

Frida gick på möten varje vecka, i ett år. Och sakta men säkert började hon må bättre och känna sig friare.

– Det var som om någon sått ett frö i mig, jag började förstå att jag inte behövde kontrollera min mamma eller må dåligt bara för att hon gjorde det.

När Frida var 18 år tillbringade hennes mamma sex månader på ett behandlingshem. Och har efter det varit nykter. De tuffa åren har numer bytts ut mot mysiga mor- och dotteraktiviteter, som gemensamma semestrar, danskurs och att cykla Vättern runt tillsammans.

Hjälper andra

I dag har Frida egna barn och arbetar sedan två år tillbaka som kurator - på Sputnik.

Genom att berätta sin historia vill hon ingjuta hopp i andra - och förmedla att det finns hjälp.

Och att livet kan bli bra.

– Jag ser det varje dag i mitt jobb. Hur barn som kommer hit börjar må bra, säger Frida och fortsätter:

– Det mest fantastiska är när föräldrarna berättar för sina barn att beroendet inte har med barnen att göra. Och när barnen börjar slappna av. Då känns det bra i magen.

Medberoende? Här kan du få stöd

Hit kan du vända dig för att få stöd:

Fråga din kommun om de erbjuder stöd för anhöriga till personer med beroendeproblematik- och/eller psykisk ohälsa.

När du behöver prata med någon:

Jourhavande medmänniska: 702 16 80

Jourhavande präst: 112

Sjukvårdsrådgivningen: 1177

Nationella hjälplinjen: 020- 22 00 60

För anhöriga till alkoholister:

Alkohollinjen: 020-844448

Co-anon för anhöriga till alkoholister och drogmissbrukare: http://coanon.se/

Anhöriga till alkoholister: http://www.al-anon.se

För anhöriga till drogmissbrukare:

Anhörigförening Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) http://www.fmn.se/

Co-anon för anhöriga till alkoholister och drogmissbrukare: http://coanon.se/

För anhöriga till spelmissbrukare:

Stödlinjen för spelare och anhöriga https://www.stodlinjen.se/

För anhöriga till sexmissbrukare:

PrevenTell, nationella hjälplinjen: 020-66 77 88

DBK - behandlingsklinik för sexberoende  och anhöriga http://dbksverige.se/

På flera håll i Sverige finns även olika typer av självhjälpsgrupper där du som medberoende kan få stöd och hjälp av andra i samma situation som du:

Självhjälpsgrupp för anhöriga/barn till alkoholister: 

Al-anon och Alateen http://www.al-anon.se/

Självhjälpsgrupp för vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella miljöer: 

ACA Sverige http://aca-sverige.org/wordpress/

Självhjälpsgrupp för anhöriga till drogmissbrukare:

Naranon http://www.nar-anon.se/

Självhjälpsgrupp för personer som lever i dysfunktionella relationer:

CoDa http://www.coda-se.se/

För barn:

Om du är under 18 år och mår dåligt av att dina föräldrar dricker eller tar droger:

* Berätta om din situation för en vuxen du litar på, du kan till exempel prata med skolsyster eller kurator i din skola.

* Om du vill prata med någon utan att berätta vem du är kan du ringa till barnens hjälptelefon BRIS: tel 116111.

Bra sajter för barn:

Trygga Barnen http://www.tryggabarnen.org

Maskrosbarn http://www.maskrosbarn.org/

Bris  http://www.bris.se/

Rödakorsets ungdomsförbunds jourhavande kompis har en chattjänst på nätet: http://rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/

UMO Ungdomsmottagningen på nätet http://www.umo.se/Alkohol-tobak-droger/Att-bo-med-en-vuxen-som-dricker-eller-anvander-droger/

Om du misstänker att ett barn far illa på grund av någon annans missbruk kan du göra en orosanmälan till socialtjänsten. Läs mer här: http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla

Vad har du varit med om? Berätta din historia för oss

Över en miljon vuxna svenskar är fast i missbruk.

Runt dem finns ett minst lika stort antal människor som drabbas.

Vi vill rikta ljuset på er. Vilka är ni, hur får ni hjälp och vad kan samhället och omgivningen göra annorlunda?

Vi är beroende av din historia. Hjälp oss att berätta.

Har du erfarenheter av medberoende?

Hör av dig till våra reportrar Eric Tagesson och Åsa Passanisi eller direkt till redaktionen.

Följ ämnen i artikeln