Rymdexperten: En perfekt uppskjutning!
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2006-12-10
Färjan har lyft i en enorm raketflamma.
Efter några sekunder syns det tydligt hur de två startmotorerna som är nödvändiga för lyftet, släpps och far iväg i varsin glödande båge mot natthimlen.
Det innebär att Discovery nu är på väg mot ISS helt enligt beräkningarna.
- En perfekt uppskjutning, säger Urban Frisk.
26 sekunder efter start sänker man farten och drar av på motorernas dragkraft.
-Det gör man för att inte överbelasta färjan, luften är för tät för att öka farten mer, säger Urban Frisk.
En minut efter start har atmosfären tunnats ut så mycket så man kan dra på igen.
Enorma G-krafter
Drygt två minuter efter start har hjälpmotorerna gjort sitt och de släpps.
Tre minuter efter start har färjan hunnit så långt upp att man inte längre kan återvända till startplatsen om man skulle behöva.
Några minuter efter start vet man att färjan klarar färden även om en av de återstående motorerna lägger av.
Astronauterna inne i Discoverys kabin är utsatta för enorma G-krafter.
- Det känns som att uppleva sin egen vikt gånger tre, det tål man men det är ganska mycket ändå, säger Urban Frisk.
- Strax före åtta minuter efter start minskar man farten igen för att skona besättningen.
Åtta och en halv minuter efter start stängs huvudmotorerna av, då har de gjort sitt.
I samma ögonblick blir astronauterna tyngdlösa.
Nu använder skytteln styrraketer för den fortsatta färden. De manövreras med ett antal olika stora raketmotorer.
Skytteln ligger i sin bana som den ska komma ikapp.
- Om de vill kan de spänna loss sig nu.
En halvtimme efter start gör man en korrigering av färjans bana.
- Det sker på bestämda platser, där det är så effektivt som möjligt att göra det så man inte förbrukar bränsle i onödan, säger Urban Frisk.
Varningslampa
40 minuter efter start sitter besättningen och tittar på videon från start.
NASA visar bilder direkt från ISS, där den tyske astronauten Thomas Reiter också tittar på starten.
Han bör vara lika glad som Discovery-besättningen, för han ska med färja tillbaka till jorden efter sex månader på ISS.
En varningslampa lyser på Discovery trekvart efter start. Markkontrollen har bett befälhavaren stänga av all krafttillförsel.
Houston undersöker vad varningslampan kan indikera.
- Men det är få saker som kan ställa till problem nu när de är i bana, säger Urban Frisk.
Litet senare visar det sig att allt är helt i sin ordning på färjan.
Nära en timma efter start tar besättningen av sig de orangea rymddräkterna de använder vid start och landning.
De stuvar undan stolar och börjar förbereda den utrustning de ska använda under uppdraget.
Nu måste besättningen öppna dörrarna till lastutrymmet. Insidan av dörrarna har kylslingor som hjälper till att kyla ner färjan.
Situationen omvänd
Några minuter före start säger Urban Frisk:
- Den här gången går det, helt klart.
Vädret såg lovande ut, inga låga moln och vindstyrkorna var en kvart före start ingenting som oroade NASA.
- De tar det inte så här långt, framförallt tankar de inte fullt om de tror att det är helt kört.
Situationen före start var omvänd mot häromdagen.
- Nu har man koll på sannolikheten att man ska behöva avbryta, då hade man koll på sannolikheten om man kunde göra uppskjutningen, sade Urban Frisk.
Besättningen i skytteln går strax före start gång på gång igenom kontrollerna tillsammans med markpersonalen.
Före det förra startförsöket berättade han om situationen kring skytteln precis före start:
När alla tester och kontroller är gjorda väntar besättningen inne i skytteln.
-Minus 16 sekunder före start börjar man duscha vatten under motorerna för att dämpa ljudvågorna från motorerna.
Gör man inte det reflekteras oljudet från motorerna mot marken och skakar färjan så den kan gå sönder.
Den första gången Discovery skickades iväg tappade den 16 delar från värmesköldarna på grund av vibrationerna och över 100 delar skadades.
- En miljon liter vatten sprutar de på under 20 sekunder, sade Urban Frisk.
Bränner bort vätgaser
När det är tio sekunder kvar till start börjar man bränna bort vätgaser som kan ha läckt ut under motorerna.
6,6 sekunder till start så startar man huvudmotorerna. Det gör skyttelns omborddator.
Discoverys tre motorer ska komma upp i full dragkraft på tre sekunder för att kunna lyfta.
Annars kan man inte genomföra nästa steg, att starta fastbränsleraketerna, de långa tuberna på sidorna.
Det som händer sedan är att Discovery, som sitter fast med kraftiga bultar, gungar till.
- Den gungar två meter på sidan i toppen däruppe där astronauterna sitter, sade Urban Frisk.
- När den gungar tillbaka och står rätt upp skickar omborddatorn order om att spränga bultarna och skytteln lyfter.
För första gången på fyra år tillåter NASA att skytteln lyfter på natten. Förut har man velat ha koll på vad som eventuellt faller av den vid och efter start. Men efter omfattande säkerhetsarbeten är inte risken lika stor att det ska ske.
Simone Söderhjelm