Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Lockade bödeln i fällan: Katastrof att han släppts

Publicerad 2024-06-17

Iraj Mesdaghi satt fängslad i samma korridor som de politiska fångar som avrättades i Iran 1988. Bild tagen 2019, sedan Noury lurats till Sverige.

Mot löften om fester, kvinnor och en Finlandskryssning lyckades han lura bödeln Hamid Noury till Sverige och få honom dömd.

Nu är Hamid Noury en fri man – utväxlad mot två svenska medborgare. En tragedi som visar Iran att de har fria händer, anser Iraj Mesdaghi, som gillrade fällan.

När Hamid Noury grips på Arlanda i november 2019 jublar Iraj Mesdaghi. Planen har gått i lås. Mesdaghi, som själv var en hårsmån från att avrättas sommaren 1988, har lyckats lura en av sina plågoandar från Gohardashtfängelset utanför Teheran till Sverige.

I juli 2022 dömer Stockholms tingsrätt Noury till livstids fängelse för delaktighet i massavrättningar i Iran under sensommaren 1988. Domen är unik: för första gången har brott begångna i Iran prövats internationellt. Knappt två år senare kliver 63-åringen av ett plan hemma i Iran och möts med röda mattan.

– Jag är väldigt, väldigt besviken på Sveriges regering, säger Iraj Mesdaghi till TT.

– Det är en tragedi, en katastrof. Det har aldrig varit mer tydligt än nu att politik trumfar juridik.

”Iran har fria händer”

Nyheten om att Hamid Noury utväxlats mot de svenska medborgarna Johan Floderus och Saeed Azizi slog ned som en bomb. För Iraj Mesdaghi, som var ett av åklagarens nyckelvittnen under rättegången mot Noury, är det obegripligt.

Beslutet verkar ha fattats i all hast och utan att sätta särskilt mycket press på Iran, säger han – inte minst då forskaren Ahmadreza Djalali och två andra svenskar som sitter fast i Iran lämnades kvar.

– Djalali står inför dödsstraff och kommer troligen att hängas nu. Varför satte de inte mer press? Jag förstår inte varför det var tvunget att ske så snabbt, säger Mesdaghi.

Benådningen av Noury visar Iran att de kan göra vad de vill, menar han.

– Det skickar budskapet att Iran har fria händer i Sverige och i EU. De kan ta gisslan, göra precis vad de vill – och ändå få ett avtal.

Fortfarande stolt

Bland exiliranier har kritiken mot det svenska beslutet varit omfattande. Efter utväxlingen pratade Iraj Mesdaghi med en kvinna som förlorade elva familjemedlemmar under massavrättningarna 1988.

– Hon grät och var så upprörd. ”Det här bevisar att vi inte kan lita på europeiska regeringar”, sade hon.

Iraj Mesdaghi var på plats i tingsrätten så gott som varje dag under den nio månader långa rättegången mot Hamid Noury. Trots besvikelsen kan han fortfarande känna glädje över att de lyckades få bödeln inför rätta.

– Ingen trodde att vi kunde få honom gripen, men vi gjorde det. Jag är väldigt glad och stolt över det.