Supermiljardären som alternativa högern hatar

Nivette Dawod

I USA anklagas han för att försöka störta president Donald Trump.

I Ungern försöker premiärministern stänga hans universitet.

I Sverige har han kallats ”Europas fiende nummer ett”.

George Soros är miljardären som retar gallfeber på den alternativa högern.

helskärm

”Jag har alltid haft en överdriven syn på min egen betydelse”, skriver George Soros i sin bok The Alchemy of Finance från 1987.

Kanske finns det några i världen som är benägna att hålla med.

Den nu 86-årige ungersk-amerikanske miljardären och filantropen har både rådgivit och irriterat världsledare i decennier.

Och han tycks inte vara på väg att trappa ner.

I Ungern vill premiärminister Viktor Orban och andra politiker införa en lag som syftar till att stänga hans universitet, eftersom de bland annat anser att skolan blivit en plattform för kritiker.

I Filippinerna har den hårdföre presidenten Rodrigo Duterte närmast gjort det till en sport att kritisera Soros, som via sin stiftelse donerar pengar till människorättsorganisationen Human Rights Watch, som i sin tur kritiserar Duterte för det brutala drogkrig han för i landet.

”Hör hemma i helvetet”

Alldeles nyligen ska Duterte enligt filmklipp som sprids på nätet ha sagt att Soros ”hör hemma i helvetet” och satt ett pris på miljardärens huvud. Uppgiften har dock inte kunnat bekräftas av etablerade medier.

Under det amerikanska valet 2016 var Soros framförallt en aktiv röst för Hillary Clinton, och en stark kritiker av Donald Trump, men också andra republikaner som Texassenatorn Ted Cruz.

Efter valet har han kallat president Trump ”en skojare, bedragare och bondfångare. Och en möjlig diktator” i en intervju med Svenska Dagbladet.

Soros nämns dessutom allt oftare på högerpopulistiska svenska sajter, bland annat kring vilka svenska organisationer hans stiftelse skänkt pengar till. Nya Tider frågar sig i en krönika om han är ”Europas fiende nummer ett”.

Självupptagen, rik och hatad.

Vem är egentligen George Soros?

Fick falsk identitet

Född i Ungern 1930 av en judisk familj överlevde han nazi-ockupationen under 1940-talet genom att pappan falskeligen registrerade honom som kristen. Så överlevde även flera andra familjer i Ungern, men många skickades också till Hitlers koncentrationsläger. En halv miljon ungerska judar beräknas ha dött bara under 1944 och 1945.

Soros har berättat om barndomen och hur han kallades för gudson till en regeringstjänsteman och hjälpte till att bland annat konfiskera bostäder från judar. Han har sagt att han inte känner sig skyldig för det han gjorde, eftersom han var ett barn:

– Jag var fjorton år gammal.

Men den mörka upplevelsen blev också det som påverkade honom som människa:

– Jag tror att det var då min karaktär formades. Man måste alltid tänka framåt, förstå och vara medveten om vad som kan ske när man är hotad. Vi mötte ett oerhört ondskefullt hot, säger han i en intervju med CBS 60 minutes från 1998.

helskärm

”Svarta onsdagen”

Som 17-åring flyttade George Soros till London och studerade senare filosofi på London School of Economics. Nio år senare flyttade han till USA där han på allvar inledde sin karriär som finansman.

Det var till en början framförallt som hedgefond-ägare och valutaspekulant som Soros mötte hård kritik. Bara genom att yttra en spekulation kunde han ge börsen skrämselhicka, visade det sig under 1990-talet, när han blev känd som ”Mannen som krossade Bank of England”.

Det var 1992 som han genom sin hedgefond Quantum spekulerade mot det brittiska pundet och över en natt tvingade landet att överge EU:s växelkursmekanism. Pundet devalverades. Händelsen kallas ”svarta onsdagen”.

– Jag har inte för ett ögonblick dåligt samvete för att ha tjänat på devalveringen. Jag spekulerade inte mot pundet för att hjälpa England. Jag gjorde det inte för att skada England. Jag gjorde det för att tjäna pengar, har han sagt om händelsen, som ska ha gjort honom en miljard dollar rikare.

Även den svenska kronan föll när Soros spekulerade om att den var övervärderad, med svensk finanskris som följd.

”Gjorde vad jag kunde”

Soros har också anklagats för att ha ingått i spekulationsprocesser som lett flera asiatiska länder mot finanskris. 2005 dömdes han till böter för insiderhandel efter att på 1980-talet ha köpt aktier i en fransk bank som han underrättats om skulle nås av ett planerat bud.

När republikanen George Bush den yngre ställde upp för omval som president la Soros miljarder på att få amerikaner att istället rösta på demokraternas John Kerry, eftersom han ansåg att Bushregeringen drev propagandapolitik. Soros misslyckades med sin förhoppning.

– När du tar ställning gör du det på grund av princip, inte för att du säkert kommer att segra. Jag gjorde vad jag kunde, sa han efteråt.

En av världens rikaste

Han rankas i dagsläget som en av världens 30 rikaste personer, med en nettoförmögenhet på över 25 miljarder dollar, enligt den amerikanska tidningen Forbes.

Samtidigt har han under sin livstid lagt stora summor pengar på välgörenhet för demokratisering, eller det som han själv kallar ”ett öppet samhälle”. Han framställer sig hellre som en filantrop, en slags människovän, än som en av världens rikaste män.

Under kriget i forna Jugoslavien bekostade han bland annat ett vattenreningsverk i Sarajevo, han lånade ut pengar till makedonska regeringen för att bekosta värmebränsle under vintern 1993. Och han har även finansierat forskning och utbildning i flera östeuropeiska länder och Ryssland efter kommunismens fall, som det tidigare nämnda stängningshotade universitetet i Budapest. Hans Open society foundations, som samlar flera stiftelser och projekt i omkring 100 länder, delar ut stipendier till universitetsstudenter från minoritetsgrupper och har bland annat skänkt hundratals miljoner kronor till Human Rights Watch.

Målet med stiftelsen ska vara att hjälpa länder att demokratiseras, och bli till länder som han själv ”inte skulle vilja migrera från” har han sagt i en intervju med magasinet New Republic.

Att han lyckats bli framgångsrik på finansmarknaden har inneburit att han kan vara självständig med sina medel, har han hävdat.

– Jag har en plattform eftersom jag har tjänat mycket pengar. Om jag bara var en intellektuell obskyr universitetsprofessor skulle jag säga alla de här sakerna utan att någon skulle lyssna, sa han till New York Times 2006.

Olycksbådande utländsk kraft

Men även människor som har nåtts av Soros bistånd har vid tidpunkter varit skeptiska. Finansmannen har blivit bemött som en olycksbådande utländsk kraft som försökt utöva påtryckningar på svaga länder, och i Ryssland bland annat beskyllts för att ha kopplingar till amerikanska spionmyndigheten CIA, beskriver New Republics reporter som 1998 följde med på Soros välgörenhetsresor i Östeuropa

– En vanlig person tänker att han gör bra saker men att han i hemlighet äger halva landet, sa den ungerska dissidenten som blev politiker, Miklos Haraszti, till magasinet.

Eftersom Soros även stöttade Barack Obamas presidentkandidatur var det få som förvånades av att han under presidentvalet 2016 stod på Demokraternas sida. Att han däremot skänkte miljardsummor till Hillary Clinton-kampanjen genererade rubriker.

Men det var Soros kritik mot Trump som fick störst uppmärksamhet och ledde till både konspirationsteorier och smutskastning.

En av de mest uppmärksammade kampanjerna handlade om att Soros ska ha betalt organisationer nära Obama för att ordna protestaktioner mot Trump vid valmöten. Två personer fick sparken efter avslöjandet, men Obamaregeringen nekade kategoriskt till att den större konspirationen, som i förlängningen skulle ha inneburit omfattande röstfusk, hade ägt rum.

Proteströrelse som hyllades

Det väcktes också frågetecken kring vilka andra organisationer han och stiftelsen stöttade, som medborgarrättsrörelsen Black lives matters (BLM), en proteströrelse mot det ökade polisvåldet mot svarta medborgare. BLM har i konservativa amerikanska medier kritiserats för att uppmuntra till raskravaller, men även hyllats, bland annat av Hillary Clinton. Dess ledare har även fått samtala med Barack Obama om de ökande rasmotsättningarna under hans presidentperiod.

När Demokraternas partikommitté under sommaren 2016 hackades av det som amerikanska myndigheter pekat ut som ryska hackare läcktes även dokument kopplade till George Soros olika verksamheter ut. Bland annat konstaterades återigen att banden var starka mellan Clinton och Soros.

Värsta fiender

I takt med att den amerikanska valrörelsen blev allt smutsigare pekade den så kallade alternativa högern sakta men säkert ut Soros till en av sina värsta fiender. Den amerikanska journalisten Mark Harris, som arbetat med Sorosfinansierade projekt, tror att det beror på att miljardären förespråkar just det som rörelsen fruktar mest:

”Han stöttar faktagranskare och uppmanar dem att slå hål på populistiska myter”, skriver Harris i den brittiska tidningen Independent.

Han fortsätter:

”Han (Soros, reds anm) donerar pengar till grupper som hjälper migranter och flyktingar. För nyblivna nationalister - som tror på att begränsa Europa och USA:s mångfald genom att låta dem vara så vita som möjligt - är Soros stöd för migranter att ’dränka Europa med horder av tredje världen-muslimer’ eftersom det är hans mål att ’fundamentalt förstöra nationsgränser’.”

”Blir anklagad för allting”

I dagsläget går det inte att söka på George Soros namn på Google utan att översköljas av konspirationsteorier.

Intervjun med CBS 60 Minutes från 1998 beskrivs av användare på Youtube som ”intervjun som Soros vill stoppa”, och citatet där Soros berättar om hur han själv överlevde nazi-ockupationen har tolkats om till ”Soros kände ingen skuld när nazisterna tog judar i hemlandet”.

Ett särskilt citat från CBS-intervjun lyfts fram, bland annat av svenska högerpopulistiska sajter, som bevis för hur hjärtlös den 86-årige supermiljardären ska vara:

– Jag blir anklagad för allting, jag är där för att tjäna pengar. Jag kan inte, och kommer inte ta hänsyn till de sociala konsekvenserna av det jag gör, säger Soros i intervjun.

Varnar för sig själv

Något som däremot mer sällan lyfts fram är att Soros flera gånger lyft frågan om att hans bransch behöver regleras, just för att ”spekulativa krafter” likt han själv kan påverka världens ekonomier alldeles för lättvindigt. Senast han varnade för detta var inför omröstningen om Storbritanniens utträde ur EU:

”En röst för brexit kommer att göra vissa personer väldigt rika - men de flesta väljare avsevärt fattigare", skrev han då i en debattartikel i The Guardian.

Han har även hävdat att det han kallar ”den nya marknadsfundamentalismen” är farligare för världens demokratier än kommunism i dagsläget.

Framtiden för både Trumps USA och Europas länder ser mörk ut, om man frågar George Soros.

En av hans allra senaste spaningar är att Ryssland kan gå i statsbankrutt redan i år om inte oljepriset stiger kraftigt eller om landet först lyckas få EU att kollapsa genom sina spänningar, som exempelvis flyktingkrisen.

Det återstår att se om han får rätt.