Ygeman slår ifrån sig rasism-kritik: ”Trams”
Uppdaterad 2022-08-07 | Publicerad 2022-08-04
Det är dåligt att ha bostadsområden där majoriteten har utomnordiskt ursprung, sa Anders Ygeman (S) i en DN-intervju som väckt debatt.
Men han slår ifrån sig kritiken om att uttalandet är rasistiskt.
– Det är bara trams, säger integrationsministern till Aftonbladet.
Anders Ygeman, migrations- och integrationsminister, vill se tydligare kriterier i det som polisen klassar som särskilt utsatta områden, berättade han nyligen i en intervju med Dagens Nyheter.
Förutom kriterier som kriminalitet, utbildningsbakgrund och socioekonomiska faktorer öppnar han också för att andelen boende med utomnordisk bakgrund ska vara ett kriterium.
– Jag tror att det är dåligt att ha områden där majoriteten har utomnordiskt ursprung, sa han i intervjun, som kritiserats av såväl Centerpartiets Annie Lööf, Miljöpartiets Märta Stenevi som socialdemokratiska kommunalråd, intervjuade i DN.
Vänsterpartiets förre partiledare Lars Ohly skrev på Twitter : ”Så talar en rasist”, och länkade till intervjun.
”Finns en etnisk dimension”
”Trams”, säger Ygeman om det när Aftonbladet träffar honom vid en grannsamverkan om integration i Akalla, i norra Stockholm. Alldeles i närheten ligger Rinkeby och Husby, två områden som polisen klassat som särskilt utsatt.
– Jag tycker det är beklagligt att debatten hamnar där och inte handlar om vad vi ska göra för att bryta segregationen, förtydligar han.
Kan du förstå de som tycker att du slår an en rasistisk ton?
– Nej jag kan faktiskt inte det, för då har man inte läst det jag säger i artikeln. Vad jag säger är att kriminalitet, klass och socioekonomisk bakgrund är viktigare men att jag inte helt kan förneka att det finns en etnisk dimension i det här.
– Har vi bostadsområden där 60, 70, 80 eller 90 procent har utomeuropeisk bakgrund, då blir det svårare för barnen i skolan. Vi har förskolor där nästan ingen förälder har svenska som modersmål, det påverkar barnens situation. Det blir svårare att lära sig svenska, svårare att komma in i det svenska samhället, svårare att få jobb och kontakter som behövs. Därför är det naturligt att man måste ha med det när man pratar om segregation.
Är inte detta ett sätt att dela in människor i fack?
– Nej, däremot är det ett sätt att diskutera hur vi ska bryta den uppdelning vi har i det svenska samhället. Vi har en segregation, den är delvis etnisk, det är den jag vill bryta.
– Om man inte låtsas om problemet kommer man heller inte kunna lösa det.
Inte en ”försöksballong”
Statsvetaren Jonas Hinnfors, som forskat kring socialdemokrati och integrationspolitik, konstaterar i en intervju med Sveriges Radio att Socialdemokraterna tidigare oftast förklarat integrationsproblem med faktorer som klass, fattigdom, och ojämlikhet.
– Att man avviker från det och går in på etnicitet som en förklaringsfaktor kring integrationsproblem, det är lite förvånande, säger han.
Hinnfors tror att uttalandet kan vara en så kallad ”försöksballong”, ett uttryck för när ett parti eller en politiker använder nya ord för att senare kunna rikta om politiken.
Det förnekar Ygeman.
Vill inte tvångsförflytta människor
– Jag svarade på intervjufrågor jag fick, precis som jag gör nu. Jag tycker det politiska samtalet mår bäst av att man är öppen och ärlig och försöker svara på frågor efter bästa förmåga.
Det finns också de som undrar om det här är ett sätt att locka över andra partiers väljare?
– Absolut inte. Vi har haft 30 år av växande klyftor i Sverige, vi har haft en segregation som berövar människor livschanser, den måste vi bryta. Då måste vi också orka tala om sådant som är jobbigt.
Hur ska ett sånt här förslag genomföras rent konkret? Ska man tvångsförflytta människor?
– Det ska man naturligtvis inte göra. Det viktigaste är att man har människor med sig, ska man stöpa om i ett område så är det viktigaste att de som bor i området är delaktiga.
”Inte så sugen”
Ygeman tar också upp åtgärder som partiet vill genomföra i riksdagen, som att avveckla den så kallade ebo-lagen. Lagen om eget boende, som den egentligen heter, innebär att en asylsökande som kommer till Sverige kan välja att ordna sitt boende på egen hand istället för att bo på Migrationsverkets anläggningsboenden.
– Att slå ner ebo-lagstiftningen gör att vi inte kommer att fylla på utsatta områden med ännu fler som saknar egen försörjning och är nyanlända, säger han.
Han resonerar kring att en förtur till människor som studerar eller har ett arbete, samtidigt som en satsning på fler poliser och bättre skolor och förskolor, både ska locka fler till särskilt utsatta områden, men också lyfta dem från klassningen.
Skulle du själv kunna flytta till ett särskilt utsatt område för att bidra till den uppluckring av segregationen du talar om?
– Jag är uppvuxen på nionde våningen i ett betonghus i Hagsätra, nu bor jag i Årsta. Jag tror att min inställning är ungefär som för de flesta, att i ett första läge är man inte så sugen på att flytta till ett område som är särskilt utsatt. Det är därför vi måste bryta den utsattheten så att fler som jag som har det ganska gott förspänt är beredda att flytta till sådana områden.
