Vägglössen frodades trots pandemin

helskärm

Trots färre utlandsresor märktes ingen reell minskning av vägglöss i svenska hushåll, enligt Anticimex. De blodsugande sängkrypen verkar inte vara i behov av import för att behålla livskraften.

De senaste årtiondena har antalet vägglössutbrott ökat stadigt i Sverige, något som ofta kopplas ihop med att vi reser utomlands i högre utsträckning än tidigare.

Med den kopplingen i bakhuvudet är det lätt att tänka sig att problemen med de ovälkomna gästerna borde ha minskat under pandemin till följd av ett minskat resande. Men så ser det inte riktigt ut i skadedjursföretaget Anticimex statistik.

– Det ser väldigt normalt ut, vilket kan ha att göra med att vi har haft möjlighet att resa inom landet, det har inte varit nedstängningar på samma sätt som på vissa andra håll. Och vi har ett etablerat vägglusproblem i Sverige, det handlar inte bara om påfyllnad utifrån, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex.

”Vågade inte ta emot oss”

2018 utfördes totalt 16 359 saneringar av vägglöss i Sverige. 2021 hade antalet utförda saneringar ökat till 19 007.

Men ökningen är inte helt entydig. Året före, 2020, utfördes bara 13 463 saneringar av vägglöss. Men den låga siffran 2020 kan enligt Kjellberg till stor del förklaras med att smittspridningen och rädslan för covid-19 gjorde saneringsarbetet mer komplext när pandemin startade.

– Smittan ställde till en del problem för oss, inte minst i början. På grund av sjukdom och risk för sjukdom var det många som inte vågade ta emot oss. Jag pratade till exempel med en person tidigt i pandemin som hade både covid och vägglöss, hur ska man göra i det läget?

Uppdämt behov

Situationen under pandemin skapade å andra sidan också ett uppdämt saneringsbehov, vilket färgar av sig på den höga siffran för 2021.

– Vi kan se att vi har ökat vår takt på slutet och gjort fler och fler jobb. Men det behöver alltså inte betyda att vägglössen har blivit fler utan att det har funnits ett uppdämt behov, säger Håkan Kjellberg.