Fler åtalas efter hemlig dataavläsning

helskärm

Nyttan av hemlig dataavläsning ökar, enligt Åklagarmyndigheten.

Andelen misstänkta som åtalats efter att polis satt in tvångsmedlet stiger.

Totalt riktades hemlig dataavläsning (HDA) mot 365 personer under förra året, jämfört med 311 året innan. Det visar Åklagarmyndighetens årliga rapport om hemliga tvångsmedel som nu lämnats till regeringen.

I 23 procent av ärendena bidrog avlyssningsuppgifterna till att den misstänkte kunde åtalas, jämfört med 10 procent året innan.

”Polisen har i allt högre omfattning kunnat komma in i telefoner och läsa meddelanden, chattar och få fram uppgifter över var personen befunnit sig”, säger senior åklagare Christoffer Östlind i ett pressmeddelande.

Hemlig dataavläsning är ett relativt nytt tvångsmedel som infördes 2020. Det går ut på att polisen i hemlighet installerar mjuk- eller hårdvara i exempelvis en mobil eller dator för att kunna läsa av meddelanden och avlyssna samtal i krypterade appar.

HDA används framför allt relaterat till narkotikabrott och i andra hand våldsbrott.

Lagen om hemlig dataavläsning är tidsbegränsad till sista mars 2025. En utredare ska analysera nyttan och behovet av hemlig dataavläsning och titta på om lagen bör permanentas och om den i så fall behöver ändras på något sätt.