Larmet från sjukvården efter storvarslet: Ur askan in i elden
M-toppen om att 900 kan sägas upp: Kan bli sämre innan det blir bättre
Publicerad 2024-03-06
Oron bland vårdpersonal i Östergötland är stor efter beskedet om storvarsel i regionen.
Regionen har redan bland de längsta vårdköerna i landet och nu har sjukvården fått grönt ljus för att bortse från vårdgarantin.
– Vi går ur askan in i elden, säger Niklas Theorin, överläkare på Vrinnevisjukhuset och ordförande i Östergötlands läkarförening.
Nyheten om storvarslet i region Östergötland kom under onsdagen förra veckan.
900 anställda, framför allt i vården, riskerar att sägas upp under året. Bakgrunden är att sjukvården gick back med 1,7 miljarder kronor under 2023.
Efter beskedet växer oron bland sjukvårdspersonal i regionen.
Östergötland har redan bland de längsta vårdköerna och ligger också i bottenskiktet bland regionerna när det gäller vårdplatser per invånare.
När 900 anställda ska bort riskerar väntan på operationer och vårdbesök att bli ännu längre.
– Det enda sättet att klara det här är genom att vi slutar att ge viss vård till invånarna. Allt annat är orealistiskt. Vilken vård det ska vara måste regionpolitikerna svara på, säger Niklas Theorin.
En läkare som vill vara anonym frågar retoriskt hur regionen tycker de ska prioritera: ”Är det höftoperationer, ögonoperationer eller astmabehandlingar för barn vi ska sluta med?”
Canceroperationer ställdes in
Den östgötska sjukvården är redan pressad.
Som ett exempel rapporterade Corren i januari om att cancerpatienter fick skickas hem i samband med ett två dagar långt operationsstopp på Universitetssjukhuset i Linköping, orsakat av personalbrist.
Varslet rör en rad yrkeskategorier: bland andra undersköterskor, vårdare inom psykiatrin och medicinsk-teknisk personal. Läkare och sjuksköterskor undantas. Men de kommer ändå att påverkas, enligt Niklas Theorin.
– När undersköterskor, administrativ personal och andra anställda försvinner kommer vi få fler arbetsuppgifter och mindre tid till patienterna, säger han.
Hur skulle du beskriva det som händer med sjukvården i Östergötland nu?
– Det är väl det klassiska uttrycket att vi går ur askan in i elden, säger Niklas Theorin.
En månads väntan till vårdcentral
En sjuksköterska som jobbar på en vårdcentral i Linköping berättar att man får man vänta i minst en månad på en tid om det inte rör sig om något akut, något hon tror är standard på många vårdcentraler i regionen.
– Nu kommer det bli värre, det finns inga andra konsekvenser av det här. Vi kan inte jobba fortare, säger sjuksköterskan.
Hon säger att stämningen på vårdcentralen är dämpad efter regionens besked. Det finns en oro för de kollegor som riskerar att förlora sina jobb, men också för patienterna.
– Vi kommer inte att kunna ge en patientsäker vård i alla lägen, jag tror inte det.
Utöver varslet råder ett hyrstopp för hyrsjuksköterskor och hyrläkare, ett delvis anställningsstopp när någon slutar i regionen och stopp för vikarier.
M-toppen: Har misskött ekonomin
Enligt Marie Morell (M), ordförande i regionstyrelsen, har ekonomin i vården misskötts under flera år, en bild som vårdpersonal Aftonbladet pratar med delar. Nu tvingas man dra i bromsen.
Även om inflation och ökade kostnader förvärrar läget, är det inte grundproblemet enligt henne.
– Vi har ökat antalet anställda i fem, sex års tid och ändå har vi inte en mer tillgänglig vård och för få öppna vårdplatser. Det har vi inte möjlighet till längre, säger hon.
Morell säger att sjukvården drabbades hårt av pandemin och att man sedan dess inte hämtat sig. Som många andra regioner fick man statsbidrag och satsade bland annat på att anställa fler. Men man har tappat sjuksköterskor och i stället anställt undersköterskor, vilket inte löst vårdköerna.
Enligt M-toppen är det inte fråga om ett tillfälligt stålbad, utan ett nytt normalläge. Besparingarna kommer inte gå obemärkt förbi.
– Det kommer att få en påverkan. Det kan snarare bli sämre innan det blir bättre, säger Marie Morell.
Inget krav på vårdgaranti
Politiken har godkänt att sjukvården gör ”avsteg från sitt uppdrag”. Det kan översättas till att man inte nödvändigtvis förväntas hålla den lagstadgade vårdgarantin.
– Det kan vara så att man inte får vård inom en viss tid. Vi har egentligen krav på vårdgaranti och så vidare. Nu har ju det inte hållits i alla fall.
Så då har ni tillfälligt beslutat att vårdgarantin inte behöver gälla?
– Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit ett beslut att ge hälso- och sjukvårdsdirektören mandat att göra avsteg från de uppdrag som gäller. Men det ska rapporteras.
Känner du dig trygg med att invånarna i Östergötland kommer att få en säker vård framöver?
– Jag känner mig trygg. Patientsäkerheten är det vi måste sätta i det första rummet. Vi har samtidigt sagt att vi måste vara ärliga mot patienterna och säga att de kan få vänta ytterligare för vissa åkommor, säger Marie Morell, men vill inte gå in närmre på hur prioriteringarna ska se ut.
Exakt från vilka verksamheter de 900 anställda ska tas är fortfarande oklart, men under hösten räknar regionen med att de kommer att ha sagts upp.
