Var femte överskuldsatt har försökt ta sitt liv
Publicerad 2023-07-02
Med skulder upp över öronen upplever många att det inte finns någon annan utväg än att avsluta sitt liv. Var femte överskuldsatt har försökt ta sitt liv minst en gång, visar en ny studie.
– Sambandet mellan överskuldsatta och psykisk ohälsa är väldigt starkt, säger Henrik Levinsson, lektor i psykologi.
När utgifterna är större än inkomsterna under lång tid och man inte har besparingar som täcker upp räknas man som överskuldsatt. I en studie från Lunds universitet har 641 överskuldsatta personer fått svara på frågor om sin livssituation. Var femte person uppger att de försökt ta sitt liv minst en gång och 40 procent av dem har försökt flera gånger.
Skuld och skam
– Överskuldsättning är ofta förknippat med skuld och skam och det är sällan något man kanske pratar om. Det finns ett sånt stigma, säger Henrik Levinsson, lektor i psykologi vid Lunds universitet.
Studien från Lunds universitet visar att överskuldsatta kvinnor i större utsträckning begår suicidförsök än män. Många lever också ensamma.
– Och det är viktigt att säga att sambandet mellan överskuldsättning och psykisk ohälsa är väldigt starkt. Här behöver vi verkligen forska mer vad gäller orsak och verkan, säger Henrik Levinsson.
Varje år vårdas 73 av 100 000 personer för skador som uppkommit vid självmordsförsök eller självskadebeteende, enligt Folkhälsomyndighetens uppskattningar.
Ta på allvar
– I relation till det så är våra siffror väldigt höga. Ett viktigt budskap är att ta överskuldsättning på allvar som en riskfaktor för suicid, säger Henrik Levinsson.
Han framhåller att frågan om svenskens privatekonomi aktualiserats det senaste året i takt med stigande räntor och inflation.
– Vi vet ju sedan tidigare att fullbordade suicid är mer än två gånger vanligare om du är överskuldsatt. Om fler blir överskuldsatta nu så finns ju en ökad risk att fler tar livet av sig, tyvärr.
Henrik Levinsson menar att frågor om privatekonomin behöver ställas oftare till personer som söker vård för sin psykiska ohälsa. Det skulle kunna göra att individen fångas upp i tid och får rätt hjälp.
– I förlängningen handlar det faktiskt om att rädda liv, säger han.