Här stoppas kramar och kyssar vid gränsen: ”Vi måste hålla isär människor”
Aftonbladet reste dit gränsen mellan två länder inte har existerat på decennier
Publicerad 2020-05-09
HAPARANDA/TORNEÅ.
Det finska kravallstaketet genom tvillingstäderna Haparanda och Torneå skulle stoppa invånarna från att smitta varandra.
Men det hindrade inte den svenskfinska kärleken över gränsen, som nu har fått dubbla avspärrningar mot kramar och kyssar.
– Det är beklagligt. Men vi måste hålla isär människor, säger premiärlöjtnant Jari Rantala på den finska gränsbevakningen.
Trots den starka, isande vinden hörs sällskapets skratt. Vännerna står och kallpratar som man gör när man stannar till under promenaden. Men på Victoriatorget, beläget i två olika länder, är samtidigt inget sig likt. Mellan vännerna och hjärtat av två städer skär avspärrningar sedan drygt två månader tillbaka. Efter bron över älven vinkar gränsvakter in de som vill resa in och ut från Finland, för att kontrollera vilka som har rätt att passera.
Skratten tystnar. När vännerna ska säga hej då kan de inte nå varandra. Istället formar de sina händer som hjärtan och går åt varsitt håll, i två länder där strategin mot ett virus diametralt skiljer sig åt.
I decennier har den osynliga riksgränsen mellan de tvillingstäderna svenska Haparanda och finska Torneå varit obefintligt i invånarnas medvetanden. De har kunnat röra sig obehindrat mellan länderna. Det är en stad, med sammanlagt drygt 33 000 invånare.
Här bor många på en sida av älven, men har släkt, kärleken, djur på den andra. Många bor i ett land, jobbar i det andra. Städerna har gemensam tvåspråkig skola, många ungdomar cyklar över gränsen när de ska på träning.
De delar räddningstjänst, fjärrvärme, reningsverk för vatten och avlopp. En golfbanan, som förutsätter att man kan röra sig fritt över gränsen.
– Det är vanligtvis 14 miljoner gränspassager mellan städerna per år. Vi är vana vid öppna gränser sedan 70-talet. Vi är unika i Europa med det samarbete som vi har, så länge och så utvecklat, säger kommunalrådet Sven Tornberg (C) i Haparanda.
Inga kyssar och kramar
Invånarnas starka band till varandra har varit svåra till och med för gränsbevakarna att tygla. Ett finskt kravallstaket räckte inte och kunde inte hindra vänner och kärlekspar från att röra vid varandra. Häromveckan förstärktes därför staketet med orangea avspärrningsband som spänts upp och lämnar ett tomrum på drygt två meter mellan sig och kravallstaketet.
Premiärlöjtnanten Jari Rantala, 55, är egentligen pensionerad men har kallats in under tre månader för att stärka upp den finska bevakningen mot gränsen.
För att minska smittspridningen av covid-19 från Sverige är han och hans omkring femtio kollegor på det finska Gränsbevakningsväsendet främsta uppgift att säkerställa att svenska och finska medborgare inte är fysiska med varandra.
– Det är beklagligt att det måste vara så här nu. Det är ju en och samma stad, och är i vanliga fall så öppet. Men vi måste hålla isär människor. Här träffades pojk- och fickvänner som bor på varsin sida av gränsen och kysstes och kramades. Det får de inte göra, säger han.
”Lättare att passera under kriget”
I decennier har städerna mer eller mindre varit sammanväxta. Ett band till varandra som fördjupades ytterligare i och med EU-inträdet 1995. Handeln har blivit beroende av att invånarna kan röra sig fritt. Flaggskeppet Ikea ligger bara ett stenkast från gränsen, omringat av outlet- och snusbutiker på den svenska sidan samt köpcentret i Torneå, som heter just ”På gränsen”.
– Det var lättare att passera gränsen under kriget än vad det är nu, säger Sven Tornberg (C), kommunalråd i Haparanda.
Seth Mannfeldt i Kitkiöjärvi, 87, i norra delarna av Pajala, är född på 1930-talet och minns när gränsen senast var stängd. Under andra världskriget låg Haparanda i skärningspunkten mellan öst och väst.
– Efter kriget var det finnarna som inte fick komma till svenska sidan. Jag minns att det var en man som kom till Sverige för att jobba i skogen. Då kom tullmannen mitt i natten och väckte honom och då fick han följa med. Då hade tulltjänstemännen hästar och skidor.
Han fortsätter.
– Det finns likheter nu och då, men det här är mer acceptabelt när det är corona, då måste man acceptera att det är så här om man hjälper människor, säger han.
”Det känns lite löjligt”
Pensionären Ulf Sandberg, 65, och hans exfru Helena Keveri, 67, har bestämt träff vid avspärrningarna längs Victoriatorget.
– Det känns lite löjligt med det här staketet, vi har ju knappt några coronafall här i Haparanda, säger Ulf Sandberg.
– När gränsen skulle stängas så bestämde jag mig snabbt för att flytta in hos en kompis på i Torneå, det kändes trist att bo ensam, säger Helena Keveri. Men nu har jag inte kunnat åka hem på flera veckor. Jag skulle vilja ha min cykel.
Hon pekar över älven, man kan skymta hennes bostad här i från.
Sedan en drygt en vecka tillbaka är det dessutom förbjudet för finnar och svenskar att överlämna varor till varandra längs hela gränsövergången.
– Som svensk saknar man finskt rågbröd nu när man inte längre får överlämna varor till varandra. Många har åkt över till Torneå för att tanka diesel, där är den billigare per liter, men det går ju inte nu, säger Ulf Sandberg.
De små vardagliga tingen som skilt sidorna åt har nu blivit påtagliga. Som att det på den finska sidan inte går att köpa falukorv.
– Det är också billigare att gå till frissan i Torneå, säger Helena Keveri. I Haparanda är maten billigare.
Haparandabon Anneli Hannila, 33, har flera i släkten som bor på den finska sidan. I dag fick hennes son Lucas, 10, följa med till gränsen för att träffa mormor Hilkka Koramol, 63, som bor i Torneå.
– Vi är uppväxta med att det är en stad, men det är ju inget vi längre kan ta för givet, säger hon. Det här börjar bli mer och mer frustrerande. Vi vill bara att allt ska vara som vanligt, även om vi förstår varför det måste vara så här.
– Vi som bor här borde få träffa varandra, det känns hårt att vi inte tillåts göra det. Men vi förstår ju samtidigt allvaret i situationen, säger Hilkka Koramol.
Gränspendlare testas för covid-19
I dagsläget är det enligt Jari Rantala på finska Gränsbevakningsväsendet drygt 1200 in - och utresor vid gränsen per dygn.
De skarpa restriktionerna har skapat stora inskränkningar i invånarnas dagliga liv.
– Det är ju familjetragedier på ett sätt som är svår att beskriva. Ett tag var det tal om att stänga gränsen helt och hållet och stoppa arbetspendlingen, men efter mycket hårt arbete blev det som tur var inte så, säger kommunalrådet Sven Tornberg.
Gränspendlare som med intyg kan korsa gränsen tillåts i dagsläget bara åka direkt till sin arbetsplats, de får inte gå ut och handla mat eller shoppa. Alla finländare som pendlar till arbetet i Sverige åläggs att leva i karantänliknande förhållanden i 14 dygn.
Den svenska och finska regeringen har bestämt att gränspendlare som jobbar inom hälso- och sjukvård från och med nu ska testas för covid-19.
– De ska testat i Sverige en gång i veckan, så det är något som svensk sjukvård ska stå för. Trots att gränsen har varit stängd i flera veckor så är det fler bekräftade coronafall i Torneå än i Haparanda, så smittan kommer ju inte enbart från Sverige, säger kommunalrådet Sven Tornberg (C).
Enligt honom har Haparanda inga bekräftade fall i den kommunala omsorgen, vare sig i särskilt boende, hemtjänst eller LSS boende.
Några minuters bilfärd från gränsen ligger Snusläppen, en av fyra renodlade tobaksbutiker i Haparanda. Eftersom snusförsäljningen inte är tillåten i Finland är butiksägaren Kari Mehtälä, 55, beroende av de finska kunderna. På två månader ska han ha förlorat 85 till 90 procent av sin omsättning.
Han arbetar just nu sju dagar i veckan för att försöka överleva.
– Jag hoppas att de kommer fram till att gränsdragningen är ogiltig och att det visar sig att den finska regeringen har gjort fel. Beslutet att hindra människor från att åka in och ut från Finland har varit en katastrof för Haparanda. Jag tror inte de som bestämmer i Helsingfors förstår hur unikt det är att bo här, säger han.
Lättar gradvis på gränsreglerna
I finska medier, bland annat finska Yle och tidningen Helsingin Sanomat, har det diskuterats om finska medborgare egentligen inte får stoppas från att lämna landet eller återvända. Johanna Vuorelma, forskarprofessor av politik, har sagt till Yle att det strider mot grundlagen om finska medborgare stoppas.
– Det har varit ett rabalder i Finland som handlar om att finska medborgare känner sig lurade av sin egen regering, eftersom undantagsförhållandena som införts inte kan stå över grundrättigheterna, säger kommunalrådet Sven Tornberg i Haparanda.
I torsdags meddelande den finska regeringen att regler vid den finska gränsen nu gradvis kommer att lättas från och med i mitten på maj. Men det finska inrikesministeriet dementerade att de skulle ha ingripit i rörelsefriheten som säkras av grundlagen, eftersom målet med begränsningarna är att skydda människoliv.
– Vi vet ännu inte exakt hur allt kommer att bli, men arbetspendlare kommer att kunna åka mer fritt över gränsen samt att det kommer underlätta för invånarna som har familj på andra sidan att träffas, säger Birgitta Tamminen på Nordkalottens Gränstjänst.
PODD Så utnyttjar IS coronakrisen
Sen 2014 har IS funnits och spridit sin skräck genom flertalet attacker runt om i världen och tusentals människor har dött. Men sen förra året har det varit ganska tyst i de stora medierna om IS. Hur påverkar pandemin IS? Verkar de i det dolda och kommer de utföra attacker i världen nu när den är som mest sårbar?