Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Straffmyndiga vid 15 – men inga minderåriga har terroråtalats

Publicerad 2017-06-14

Inget av de 18 barn som rest från Sverige för att ansluta sig till jihadistgrupper har åtalats – trots att man i svensk lag är straffmyndig vid 15.

Om Sverige hade en liknande terrorlag som den i Norge, så hade fler kunnat dömas.

Nu utreds en lagändring i Sverige.

De lär sig att använda tunga vapen, de drillas i antidemokratiska ideologier. Barnen som ansluter sig till terrororganisationer i Syrien och Irak tränas i att bli nästa generation av terrorkrigare. En av dem poserar med en kalasjnikov i en propagandafilm.

De radikaliserade barnen utgör ett speciellt hot, konstaterar Europol. Samma slutsats drar Försvarshögskolan i sin rapport om de svenska terrorresenärerna: återvändande jihadister har tränats i att använda skjutvapen och att konstruera bomber. Och de kan ha med sig ett kontaktnät av internationella jihadistiska nätverk när de kommer hem.

– Återvändare kan utgöra ett hot, och det är det vi bedömer i vår uppföljning av dem när de kommer tillbaka. Det är inte säkert att en resenär utgör ett hot när han eller hon kommer tillbaka, men de kan göra det, skriver Karl Melin, Säpos kommunikationsavdelning.

Kunskap i att använda olika vapen är något Säpo behöver ha koll på.

– Det handlar i första hand om att återvändare kan ha fått en avsikt att begå terrorbrott och kanske också ökad förmåga, till exempel i form av erfarenhet av strid och hantering av vapen och sprängmedel.

54 procent under 24 år

I rapporten som släppts av Försvarshögskolan framgår att den stora gruppen resenärer som ansluter till stridande jihadistgrupper i Irak och Syrien är tonåringar och unga vuxna. 54 procent av resenärerna som rest ner är under 24 år. 18 av dem är omyndiga. Det framgår inte om de unga individerna deltagit i strider eller om de tränats i att döda.

– De här individerna har lärt sig att hantera vapen, det är potentiellt ett stort hot i det. Det är inte givet att de vill föra kampen vidare i Sverige, men det kan bli så, säger Henrik Häggström, senior analytiker på Försvarshögskolan, som arbetat med barn i konfliktområden.

Andra lagar i Norge

I Sverige kan man straffas för brott från och med 15 års ålder. Men än så länge har ingen av de unga jihadistresenärernas aktiviteter lett till åtal, trots att de förenat sig med terrororganisationer och enligt Europol är en grupp som utgör ett potentiellt hot.

– Det har inte väckts åtal mot någon som har rest som är så ung, det har bara väckts åtal i ett sådant fall och den individen var inte så ung. Men har man begått brott efter att man fyllt 15 så utreder man det, när det gäller själva brottsutredningen så är det ingen skillnad, säger åklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid åklagarkammaren för säkerhetsmål.

Att även barn utgör ett hot framgår av ett fall i Norge. Nyligen häktades en 17-åring i Norge misstänkt för att ha konstruerat en splitterbomb, målet var Oslo. Han ska också ha delat jihadistiska videofilmer som uppmanat andra att utföra terrordåd.

I Norge är det förbjudet att delta i en terrororganisation, en lag som funnits sedan 2013.

– Vi har en person som första gången blev dömd för rekrytering till IS. Han dömdes till nio års fängelse, det är första domen som handlar om rekrytering. De flesta exempel vi har annars är deltagande i terrororganisation, säger Martin Bernsen, senior rådgivare hos norska säkerhetstjänsten PST.

En 19-åring som rekryterades av samme man dömdes till två år och tio månader i fängelse, det vill säga, för att ha anslutit till en terrororganisation. I andra fall har två män dömts för att ha deltagit i en terrororganisation, till åtta respektive sju år och sex månaders fängelse.

Utredning tillsatt

I Sverige hade de personerna inte kunnat åtalas för att ha deltagit i en terrororganisation. Den svenska lagen är riktad mot de som reser utomlands i terrorismsyfte och mot finansiering av terroristorganisationer.

Det finns dock få erfarenheter av barn som anslutit till en terrororganisation från Norge. PST nämner några få fall där flickor rest för att bilda familj. Men den norska terrorlagen har haft effekt, menar landets säkerhetstjänst.

– Vi har sett nu att vi klarar att hantera lagen, det blir långa straff i Norge. Domstolen har dömt ganska strängt och vi menar att det har haft en avskräckande effekt. Flera blev överraskade av att det blev så strängt, så vi tycker att lagen har fungerat bra, säger Martin Bernsen på PST.

I Sverige pågår nu en utredning, tillsatt av regeringen, för att få till en lag lik den i grannlandet i väst, den ska vara klar i december. Det kan göra det lättare att komma åt de unga som gått med i en terrororganisation.

– Det är möjligt att en sådan lagstiftning skulle underlätta möjligheterna att lagföra människor som har tankar och ambitioner att göra något i samröre med en terrororganisation, säger Agnetha Hilding Qvarnström.

HÄR KAN DU FÅ HJÄLP

Behöver du stöd, hjälp att hoppa av eller har frågor kring extremism och radikalisering?

Det finns ett antal organisationer och nätverk i Sverige som arbetar med att ge stöd inom detta:

EXIT, Stockholm

Anslutna till RAN, Radicalisation Awareness Network, ett EU-program

http://exit.fryshuset.se/

Samtalskompassen

Ger utbildningsråd kring frågor som rör radikalisering, till fältassistenter, närpoliser, lärare, kuratorer med flera.

http://samtalskompassen.samordnarenmotextremism.se/

Orostelefonen mot radikalisering, Rädda barnen

Ger stöd kring frågor som gäller oro för att man själv eller någon annan riskerar att dras med i en våldsam eller extrem rörelse/ideologi.

https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/mer-om-vad-vi-gor/annu-mer/orostelefonen/

Telefon 020-100 200

Safe Space, Malmö

Stödtelefon för det som oroas att någon ska dras in i en i våldsbejakande extremistisk rörelse.

Telefon: 040-34 05 50

http://malmo.se/valdsbejakandeextremism

Säkerhetspolisen

Vid akuta situationer går det att ringa Säkerhetspolisen

Telefon: 010-568 70 00

Socialtjänster

Vid oro för att någon anhörig riskeras att dras in i våldsbejakande extremistisk rörelse går det också att kontakta socialtjänsten i respektive kommun.