"Ghettopresidenten" utmanar i Ugandas val

En 38-årig popstjärna som kärleksfullt brukar kallas ghettopresidenten utmanar i valet i Uganda. På valdagens morgon rapporteras om spänd stämning, nedstängt internet och omotiverade gripanden.

I valet hoppas 76-årige Yoweri Museveni få förnyat förtroende, och i så fall nå 40 år vid makten. Men han ställs mot tio motkandidater, varav 38-årige Bobi Wine blivit en riktig utmaning.

Valrörelsen har varit stökig, i synnerhet när Bobi Wine och hans anhängare ställts mot säkerhetsstyrkor, och detta verkar prägla även själva valdagen.

– I 22 distrikt är våra team på flykt, efter att ha omringats och jagats av polis och militär, som om de vore brottslingar, säger Bobi Wine enligt nyhetsbyrån AFP.

Uttalandet gjordes i samband med att han röstade tillsammans med sin hustru Barbie i ett slumområde i Kampala.

Från andra håll i huvudstaden rapporterar nyhetsbyrån Reuters att röstningen inte överallt kom i gång som planerat klockan 7 lokal tid, vilket fick köer och irritation att växa.

Det har även tidigare kommit talrika rapporter om att internet åtminstone delvis stängts ned runtom i Uganda, och under valdagen uppges kommunikationerna vara strypta på många håll.

Ungas stöd

Bobi Wine är hälften så gammal som den sittande presidenten. Och det är en av orsakerna till att han – vars riktiga namn är Robert Kyagulanyi Ssentamu – har lyckats vinna så många unga människors stöd. Uganda har en av världens yngsta befolkningar och Yoweri Museveni har varit president längre än vad många ugandier har varit vid liv.

Kort efter det att gerillaledaren med våld tog makten 1986 kommenterade han afrikanska ledares utbredda förmåga att sitta kvar för länge. Men efter att ha styrt landet i 35 år tycks han inte ha några tankar på pension – utan hyser stor förhoppning om att bli omvald när folket får säga sitt i torsdagens president- och parlamentsval.

Invald 2017

Musevenis styre har blivit allt mer maktfullkomligt och oppositionen har haft svårt att få fram en person som verkligen skulle kunna utmana honom.

Med en karriär som popstjärna bakom sig gav Wine sig in i politiken och lyckades 2017 bli invald i parlamentet. Han har mobiliserat väljare som tidigare inte har varit särskilt intresserade av politik och Museveni tycks ta utmaningen på allvar.

Presidenten har anklagat sin utmanare för att vilja destabilisera Uganda, och Wine, som har gripits flera gånger, framträder nu ofta i skyddshjälm och skottsäker väst.

Våldsam valrörelse

Valrörelsen har varit våldsam och blodigare än på länge, tiotals människor har dödats i oroligheter och hundratals har gripits. Människorättsgrupper anklagar säkerhetsstyrkorna för att använda onödigt våld vid oppositionella valmöten, men regeringen hävdar att hårda tag är nödvändigt för att få invånare att följa virusrelaterade förbud mot stora folksamlingar.

Museveni har en stor väljarbas, i synnerhet på landsbygden. Men om han en gång i tiden i omvärlden hyllades som en av den nya generationens afrikanska ledare anser hans kritiker att han nu har blivit ännu en i raden av auktoritära statsöverhuvuden som vägrar att lämna makten. Många vänder sig också mot en ökad ojämlikhet i landet.

Wine växte upp i Kampalas slum, där tusentals ugandier kämpar för att få vardagen att gå ihop och känner sig bortglömda av regeringen. Han bor inte längre kvar, men ser sig fortfarande som "gettopresidenten" – ett smeknamn han har fått på grund av sina protestvisor om sociala och ekonomiska orättvisor.

– Han förstår hur vi fattiga lever eftersom han har bott i gettot, säger den 37-årige anhängaren Charles Mbagga till nyhetsbyrån AFP.

– Bobi Wine är populär på grund av sina budskap om förändring och kampen mot orättvisor, korruption och arbetslöshet hos fattiga och ungdomar.

Svårt att utmana

Bedömare tvivlar dock på Wines möjligheter att vinna. Museveni har fortsatt starkt stöd och många väljare minns hur han förde Uganda mot relativ fred och välstånd, en välkommen förändring efter Milton Obotes och Idi Amins hårdföra regimer.

Museveni har också tillgång till hela statsapparaten och har tidigare effektivt lyckats krossa allt sitt motstånd. USA kommer inte att observera röstandet eftersom de flesta ackrediteringar har avslagits och många europeiska länder har uttryckt oro kring bristande yttrandefrihet inför valet. Tillgången till sociala medier har alltså till stora delar blockerats.