Ann Linde räknar med att Nato-inträdet tar tid: ”Får ha is i magen”

Olof Svensson

Sveriges Nato-inträde kan dra ut på tiden.

Utrikesminister Ann Linde drar själv paralleller till handelsavtalet med Kanada som har tagit flera år.

– Om man går in på tidsgränser så tror jag att det sätter press som vi inte behöver. Det här kan ta tid, säger hon.

Sverige och Finland hade förhoppningen att det första steget i Nato-inträdet skulle vara avklarat någon vecka efter att ansökan skickats in. Men Turkiet har satt käppar i hjulet och när situationen kan vara löst vill utrikesminister Ann Linde (S) inte spekulera i.

Hon vidhåller att diskussioner med landet fortsätter men vill inte berätta hur eller på vilken nivå.

– Det jag kan säga är att vi har förhoppning om att vi ska kunna komma fram till ett resultat där alla är nöjda, även om det tar tid, säger hon.

Vad betyder det att alla ska bli nöjda?

– Att vi blir medlemmar i Nato och att Turkiet känner att man har tagit deras oro för sin säkerhet på allvar.

helskärm

Får ha is i magen

Tidigare har det talats om att Sverige och Finland kan komma att få status som inbjudna länder till Natotoppmötet i Madrid i slutet av juni. Det är första steget i Nato-inträdet, sedan ska varje medlemsland godkänna Sverige i sina respektive parlament.

Ann Linde vill inte spekulera i om det är möjligt att lösa problemen till Madridmötet.

– Frihandelsavtalet med Kanada, som borde vara det enklaste i världen, har man hållit på med sedan jag var handelsminister. Det är sex år sedan. Sådana här ratificeringsprocesser kan ta tid. 

Hur ska jag tolka att du jämför med frihandelsavtalet. Kan det ta flera år?

– Det vet vi inte. Vi hoppas ju inte det, vi hade hoppats att det här skulle vara löst. Nu är det inte det, då får man ha is i magen och se till att ta steg för steg för att lösa situationen. 

Trodde på en snabb process

Har regeringen missbedömt Turkiets inställning till svenskt Nato-medlemskap?

– Det som Sverige, Finland och Nato fick veta i förväg var att man välkomnar Sverige och Finland. Annars skulle Natos generalsekreterare inte gå ut så tydligt, även i svensk media, och sagt att man trodde på en snabb anslutningsprocess. Sedan ändrade man sig från turkisk sida, då får vi hantera den nya situationen.

Under en pressträff efter en utrikespolitisk debatt i riksdagen på fredagen tog Ann Linde upp Sveriges feministiska utrikespolitik. Enligt en artikel av nyhetsbyrån Reuters har Turkiet reagerat på Sveriges uttalade feministiska politik. Vid Nato-mötet i Berlin i maj ska landets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu höjt rösten mot Ann Linde och kritiserat hennes feministiska policy.

Inget hinder med feministisk politik

Ann Linde dementerar att det var dålig stämning mellan ministrarna på mötet, men tillägger:

– Det är inget hinder att ha en feministisk utrikespolitik. Sedan är det som det ofta är med länder som inte har jämställdhet och feminism överst på agendan. Där har man frågetecken till vad feministisk utrikespolitik är, ska kvinnor gå före män och den typen av frågor. Det får jag frågor om från många olika regeringar.

Linde beskriver samtalen med Turkiet som konstruktiva, på frågan vad det innebär svarar hon:

– De inte är avbrutna.