Fördubbling av högt blodtryck på 30 år

helskärm

Antalet personer som lever med hypertoni, det vill säga högt blodtryck, har mer än fördubblats sedan 1990, visar en studie som presenteras i The Lancet. Sverige ligger dåligt till, betydligt sämre än våra grannländer.

I den aktuella studien har data från mer än 1 200 nationella studier, som täcker nästan alla länder i världen, analyserats. 2019 levde 626 miljoner kvinnor och 652 miljoner män med högt blodtryck, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 1990.

– Den främsta orsaken är att mänskligheten blivit äldre, säger Johan Sundström, kardiolog och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet och en av medförfattarna till studien.

Tillsammans med rökning brukar högt blodtryck anges som den viktigaste riskfaktorn för förtida död som går att förebygga. En mängd studier har visat att ett högt blodtryck ökar risken för olika kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt samt demens.

Behandlingen är förhållandevis enkel och billig. Trots det går många omkring med ett högt blodtryck utan att veta om det, och av dem som får behandling har långt ifrån alla ett välkontrollerat blodtryck, det vill säga ett blodtryck som når målvärdena.

Kanada i topp

Studien visar att 41 procent av kvinnorna och 51 procent av männen med högt blodtryck inte var medvetna om det, vilket innebär att hundratals miljoner människor går miste om effektiv behandling.

Det bästa landet i världen på att upptäcka och behandla hypertoni är Kanada, där två tredjedelar av patienterna har ett välkontrollerat blodtryck. Motsvarande andel i Sverige är en femtedel av patienterna, vilket är betydligt sämre än både Norge och Finland.

TT: Hur kommer det sig?

– Det har jag inget bra svar på, men Kanada har arbetat väldigt målmedvetet med detta. Där har man tagit ett nationellt grepp med kampanjer och liknande. Man har också ett mycket välskrivet program. I Sverige har vi regionerna som alla har sina egna program, samtidigt som myndigheter som SBU och Socialstyrelsen har sina riktlinjer. Det blir splittrat.

Ett annat problem, säger han, är att ”kostnaderna” respektive ”vinsterna” med att arbeta mer aktivt med att sänka blodtrycket hamnar snett i den svenska sjukvården.

– Det skulle innebära ett merarbete för primärvården, medan det är slutenvården som får vinsterna i form av färre patienter som drabbas av stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Det är också en aspekt. Samtidigt visar exemplet med Kanada att det går, att det finns hopp, säger Johan Sundström.

Bytte ut saltet

I den aktuella studien var Kanada och Peru de två länder som 2019 hade den lägsta andelen personer med högt blodtryck bland vuxna – cirka en av fyra.

I andra änden av spektrumet återfinns Paraguay och Tuvalu, där mer än hälften av kvinnorna hade hypertoni, samt Argentina, Paraguay och Tadzjikistan, där över hälften av männen hade högt blodtryck.

Att Peru ligger bra till tros ha att göra med att den peruanska befolkningen av tradition äter väldigt lite salt, något som man vet påverkar blodtrycket negativt.

– För en tid sedan kom en väldigt intressant studie där man bytte ut salt mot kalium i en hel by i Peru. På så sätt lyckades man sänka blodtrycket ytterligare, säger Johan Sundström.

Saltets påverkan är dock omtvistat, såtillvida att kopplingen endast syns på grupp- och inte individnivå.

– Det har varit svårt att göra sådana studier. Att inte äta salt eller minska konsumtionen kraftigt är svårt, när det nästan finns överallt. Det är svårt att bibehålla ett lågt saltintag, helt enkelt, säger Johan Sundström.