Tveksamhet kring C-förslag om sänkta elpriser

helskärm

Centern vill att Svenska kraftnät upphandlar biokraft för att pressa elpriserna i vinter.

Ett annat förslag är att sänka elnätsavgifterna med 30 procent.

Men det finns tveksamheter kring om de går att genomföra.

– Det här är inga låtsasförslag utan riktiga förslag som regeringen kan fatta beslut om nu, säger C-ledaren Annie Lööf.

Hon vill att regeringen ger Svenska kraftnät i uppdrag att upphandla biokraft, det vill säga el som produceras med biobränsle. Lööf hänvisar till att det finns outnyttjad kapacitet i landets biokraftvärmeverk.

– Jag har svårt att förstå varför man inte använt sig av detta, säger Lööf.

Enligt Erik Ek, strategisk driftchef på Svenska kraftnät, är kärnfrågan varför kraftverken inte körs.

– Vi har sett i våra kraftbalansrapporter att det vid vissa tillfällen finns kraftvärmeverk som inte körs. Det viktiga för att klara effektbalansen är att man ser över så att de verkligen ska kunna köras, och på så sätt minska riskerna för effektbrist, för att ta bort pristopparna, säger han.

Han menar att det kan ske utan att det upphandlas av staten.

– Jag tror, och utgår från, att alla i branschen gör sitt yttersta för att ta bort eventuella hinder och säkrar att alla generatorer som kan producerar el när landet har sina största eltoppar, säger han och fortsätter:

– Det kan inte ha undgått någon att det är viktigt och där vi kan bidra med det, inom våra ramar, kommer vi förstås att göra det. Men med de prissignaler vi har nu så är jag förvånad om inte allt kommer att köras i vinter.

Gott om pengar

Svenska kraftnät har, enligt C, gott om pengar från de så kallade kapacitetsavgifterna. Även kallade flaskhalsavgifter. De uppstår, kortfattat, när det är prisskillnader mellan olika elnätsområden.

– De har mångmiljarder samlade på hög som man måste använda för att pressa ned elpriserna, säger Lööf.

Som exempel nämner C att fyra miljarder kronor skulle kunna användas för att upphandla 4 TWh biokraft.

C vill också ge hushållen ett direkt avdrag på 50 procent, som mest 25 000 kronor, på kostnaden för att installera värmepump, fjärrvärme eller bergvärme. Avdraget skulle kosta staten 1,3 miljarder kronor att införa.

Flera tusenlappar

Enligt C:s beräkningar skulle de två förslagen kunna sänka elkostnaden för en villa i södra Sverige, som har en genomsnittlig elförbrukning, med 5 700 kronor i månaden kommande vinter.

C vill också sänka elnätsföretagens elnätsavgifter med minst 30 procent. En sådan sänkning av avgifterna kan, enligt C, dock ske tidigast 2024. Orsaken är att Energimarknadsinspektionen sätter ett tak för hur stora elnätsföretagens intäkter får vara under en fyraårsperiod.

Enligt partiet skulle det för en genomsnittlig villa i Stockholmsområdet innebära en besparing på cirka 2 500 kronor årligen.

Att sänka avgiften rakt av kan dock bli lättare sagt än gjort. Turerna kring hur stora elnätsavgifter bolagen ska kunna ta ut har genom åren varit många.

– Det här med intäktsramsreglering är komplicerat. Det betyder att vi fastställer en intäktsram för elnätsbolagen, en slags påse pengar av vad de får ta ut från sina kunder under en fyraårsperiod, säger Rebecka Thuresson, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, och fortsätter:

– Den har varit föremål för process så länge som den har funnits och varit uppe i domstol flera gånger, säger hon.

Enligt Rebecka Thuresson hänger regleringen för tillfället i luften. Regeringen har tillsatt en utredning kring regelverket.

TT: Går det att lova en sån här sänkning?

– Jag vill inte uttala mig om politiska förslag. Det jag ser är att regelverket är föremål för utredning och att vi inte vet vilket regelverk vi kommer att ha i framtiden.

Kritiserar M och V

Annie Lööf betonar att de tre förslagen är långsiktiga och tar inte bara sikte på vinterns befarade elprischock.

Hon kritiserar samtidigt Moderaternas förslag på ett högkostnadsskydd för elräkningen och Vänsterpartiets förslag om att ha ett pris för el som används i Sverige och ett pris för den som exporteras.

Förslagen har, enligt Lööf, planekonomiska tendenser.

– De leder till ökad elanvändning, större effektbrist och riskerar att trissa upp elpriserna ännu mer, säger Lööf.