Efter kriget: Palestinsk maktstrid tilltar

Vem ska representera palestinierna? Frågan är glödhet efter de blodiga striderna i maj mellan Hamas och Israel.

– Det blir tydligare för varje dag att president Mahmud Abbas saknar legitimitet, säger Mellanösternexperten Lucia Ardovini.

"Maktens knähund – ut med dig!"

Ropen hörs skalla från den heliga al-Aqsamoskén i Jerusalem. Inne i den pelarprydda salen har en mufti som utsetts av den al-Fatah-kontrollerade Palestinska myndigheten precis inlett fredagsbönen.

Det går inte hem bland moskéns besökare. De senaste veckorna har protester till stöd för Hamasstyrda Gaza hållits utanför moskén, något bland andra nyhetsbyrån AP har rapporterat om.

Det är tydligt att krigföringen i maj mellan den terrorstämplade rörelsen Hamas och Israel har påverkat den palestinska opinionen. Det gör sannolikt att Palestinska myndighetens president, Fatahledaren Mahmud Abbas, sover dåligt om natten.

– Palestinska myndighetens problem har sakta vuxit fram under nästan 20 års tid men nått kulmen nu, konstaterar Lucia Ardovini, Mellanösternforskare vid Utrikespolitiska institutet.

Problemet hon pratar om är att Palestinska myndighetens inflytande och popularitet, och därigenom al-Fatahs, tycks minska.

Unga bakom missnöjet

Under striderna i maj protesterade många av de palestinier som bor på Västbanken i solidaritet med Hamasstyrda Gaza, och mot al-Fatah.

Det sågs inte med blida ögon av partiet. Flera av de studenter som deltog har frihetsberövats och anklagats för bland annat uppvigling samt att ha "förolämpat symboliskt viktiga ledare", rapporterar al-Jazira.

– Det blir tydligare för varje dag att president Mahmud Abbas saknar legitimitet. Som alltid när makten är hotad så sker den här typen av frihetsberövanden. De har inte råd med intern opposition i det här läget, fortsätter Lucia Ardovini.

Hon berättar att många av dem som protesterat på Västbanken och i östra Jerusalem till stöd för Gazas befolkning är unga människor.

– De är alltför unga för att själva varit politiskt aktiva under andra intifadan (2000–2005), de är trötta på politikerna som år efter år inte lyckas göra något för att förbättra situationen. Politikerna upplevs rentav som nöjda med sakernas tillstånd.

Val uppskjutna – i 15 år

En annan faktor som får missnöjet mot Mahmud Abbas att svälla är det faktum att palestinierna inte tillåtits rösta på över 15 år. En dryg vecka innan stridigheterna bröt ut mellan Israel och Hamas sköt Abbas upp valet ännu en gång

– Abbas sitter på övertid. Till slut innebär avsaknad av val ett förtroendeproblem för en sittande politiker, säger Ardovini.

Valet sköts upp med hänvisning till bland annat situationen i bostadsområdet Sheik Jarrah i östra Jerusalem, något som hon anser var ett svepskäl.

– Avhysningarna i östra Jerusalem hade pågått länge. Det verkliga skälet är att al-Fatah är kraftigt försvagat just nu.

En ny rörelse?

Missnöjet med al-Fatah innebär dock inte nödvändigtvis att dess politiska motståndare Hamas flyttar fram sina positioner.

– Missnöjet gäller både al-Fatah och Hamas. Om det skulle vara val i dag tror jag att de skulle visa sig ungefär lika populära, eller ska jag säga impopulära. Problemet är att palestinierna inte riktigt har några politiska alternativ.

TT: Tror du att det kommer att bildas nya partier eller rörelser i framtiden?

– Det är inte omöjligt. Många av de unga palestinier som synts i sociala medier under den senaste konflikten nådde ut till en bred internationell publik. Om en ny politisk rörelse ska komma någonstans ifrån så tror jag att det är från den gruppen.