Kalla fall-poliser hoppas på släktforskning

Regeringen vill se mer biometri i brottsutredningar. Dna-släktforskning står i fokus när iskalla mordutredningar kan få nytt liv – men ett annat förslag pekas ut som avgörande.

– Bred topsning kommer i längden att vara en viktigare framgångsfaktor, säger kalla fall-polisen Mikael Nyqvist.

I oktober 2020 dömdes en 37-årig man för det då 16 år gamla dubbelmordet på åttaårige Mohamad Ammouri och 56-åriga Anna-Lena Svenson i Linköping.

Genombrottet kom när polisen – inspirerade av hur amerikansk polis efter många år grep den så kallade ”Golden state-mördaren” – tog hjälp av en genealog och fick träff på mördarens dna-profil i en släktforskningsdatabas.

– Det fanns väldigt många utredningsgrupper ute i landet som hade ärenden snarlika vårt och som hoppades få göra samma sak, säger kriminalkommissarie Jan Staaf som ledde utredningen i Linköping.

Kalla fall-grupperna – som tillsammans ansvarar för närmare 800 olösta mord – gnuggade händerna, men metoden ansågs strida mot lagen och efter pilotprojektet i Linköping blev det stopp.

Lagändringar

I juli lade regeringen fram nya lagförslag som skulle innebära grönt ljus från och med nästa sommar. Efterlängtat, säger Jan Staaf.

– Som vi har sett är det här ett fantastiskt verktyg för att lösa de absolut grövsta brotten.

Dna från en gärningsperson är en förutsättning. Har man det laddas dna-profilen upp i någon av de två databaser för dna-baserad släktforskning som i dagsläget tillåter sökningar från rättsvårdande myndigheter.

Linda Kvist, släktforskare och utredare i polisregion Syd, vars kalla fall-grupp hanterar 160 ärenden, tror att förslagen skulle göra omedelbar skillnad.

– Det finns fall som kommer att lösas. Det kommer även att kunna användas vid grova våldtäkter, säger hon.

Viktigare faktor

Hos kalla fall-gruppen i polisregion Bergslagen, som hanterar ett 30-tal olösta mord, pågår ett arbete med att inventera och identifiera nya ärenden.

– När vi är klara kommer vi säkerligen hitta ärenden med spår från okända personer där vi skulle vilja göra sökningar i släktdatabaser, säger kommissarie Mikael Nyqvist.

Han lyfter dock hellre fram en annan del av förslagen – att biometriska underlag, som fingeravtryck och dna-prov, i större utsträckning ska samlas in från brottsmisstänkta.

– Bred topsning kommer i längden vara en viktigare framgångsfaktor. Det finns ett aktuellt ärende i Örebro där man topsade någon för ett mindre allvarligt brott och fick träff på en över tio år gammal barnvåldtäkt. Ett klockrent exempel på vikten av att få in det vi kan i systemet.