”Som att vara på en skrikig studentfest bland tweedklädda unga män”

Hanna Olsson Berg

En nypa matupplevelser, en deciliter bildade referenser – och en rejäl näve studentminnen.

Edward Bloms sommarprogram lär falla många i smaken.

Jag har sett Edward Blom en gång. Han satt på en uteservering och åt små sillbitar och skrattade högt. Jag gick direkt in och tog ett bord. Den riksbekante livsnjutaren har en air omkring sig som man gärna vill vara i närheten av. Han missunnar sig inget. Han är inte den som står böjd över en matlåda med ljummen quinoa och säger: ”Nä, nu blev det lite mycket, jag får hålla igen imorgon."

Att Edward Blom älskar att fylla sig med mat, kultur, dryck, bildning och cigarrök är bekant för de flesta. Att han är en putslustig och rapp berättare likaså. För den som bott under en jättesten och råkat missa Edward Blom är hans sommarprat en utmärkt presentation. Tiden från den lyckliga barndomen till de ännu lyckligare studentåren och vidare ut i karriären kryddas skickligt med anekdoter och vispas ihop till något som lär falla de flesta i smaken.

Programmet är som att vara på en skrikig studentfest bland tweedklädda unga män som vill diskutera Heidenstam och dricka Moselvin tills solen går upp.

För mig blir det väl många studentminnen (studentminnen är bara lite finare lumparminnen). Men det är inte konstigt från en man som pluggade i sju år och sen inte kunde få ett jobb och blev olycklig och pank. Som drömde om att bilda en stor katolsk familj, men hade begränsad framgång hos kvinnor och till slut gick in i väggen. Edward Blom var förstås som gjord för studentlivet, där kom en man som klädde sig i pressvecksbyxor och läste Goethe i högstadiet till sin rätt.

I slutet kommer en brasklapp om baksidorna med alkohol. Jag vill lägga in en till: Att 2016 beskriva alla kvinnor som änglalika flickor eller mödrar rekommenderas inte.