FI flaggar för nya bolåneregler

Svenska banker har en tillfredsställande motståndskraft mot störningar på de finansiella marknaderna, enligt Finansinspektionens (FI). Men det kan behövas mer åtgärder för att minska riskerna för en bolånekris.

Riskerna på bostadsmarknaden och den höga skuldsättningen bland hushållen oroar fortfarande FI. Detta trots att amorteringskravet som infördes i somras har haft en dämpande priseffekt.

"Ytterligare åtgärder kan därför bli nödvändiga framöver", skriver FI i rapporten.

Låga räntor skapar osäkerhet

Bland annat ser FI en osäkerhetsfaktor i det låga ränteläget i kombination med den höga svenska tillväxten, som skapar sårbarhet om det skulle vända tvärt.

"Detta kräver vaksamhet och beredskap, både från FI:s sida och från andra myndigheter", skriver FI.

Bland annat diskuteras möjligheten att införa ett skuldkvotstak, det vill säga ett tak för hur stort lån man får ta i förhållande till sin inkomst.

Förslaget är inte okontroversiellt, då det i första hand slår mot hushåll som i dagsläget inte redan äger sin bostad.

"Vi kan inte fortsätta stänga ute grupper från bostadsmarknaden via åtstramningar som främst drabbar dem. Det är olyckligt både ur ett rättviseperspektiv men också för ekonomin som helhet", skriver Länsförsäkringars chefekonom Anna Öster i en kommentar.

Hon pläderar i stället för att det sätts en gräns för hur stor andel av ett hushålls bolån som får ha rörlig ränta.

Blocköverskridande uppgörelse

Även Riksbanken har pekat på den höga andelen bolån med rörlig ränta som ett problem som gör bolånemarknaden känslig för störningar.

I dagsläget tillämpas utöver amorteringskravet som FI införde i somras ett så kallat bolånetak som säger att ett bolån inte får överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde.

I oktober träffades en blocköverskridande uppgörelse mellan allianspartierna, Vänsterpartiet och den rödgröna regeringen om att FI ska få ett bredare mandat för att vidta stabilitetsåtgärder, som dock ska villkoras av regeringens medgivande.

TT