Flera döda trots eldupphör i Nagorno-Karabach

helskärm

Armenien och Azerbajdzjan beskyller varandra för att bryta avtalat eldupphör och för att attackera civila.

Förhoppningarna minskar om att nå en diplomatisk lösning i konflikten om utbrytarprovinsen Nagorno-Karabach.

EU följer utvecklingen med "yttersta oro".

Azerbajdzjan pekar ut fienden i den av armenier styrda utbrytarregionen Nagorno-Karabach för att ha utfört granatattacker mot bostadskvarter i Gjandzja i gryningen på söndagen.

Attackerna var riktade mot civila mål enligt azeriska myndigheter. Minst nio personer dödades och 34 skadades, uppger nyhetsbyrån Reuters.

Vittnen berättar att bostadshus var nästintill jämnade med marken, och att skadorna var omfattande i omkringliggande områden.

Gjandzja är Azerbajdzjans näst största stad efter huvudstaden Baku.

Den armeniska sidan kallar anklagelserna för "fullständiga lögner".

Stepanakert besköts

Enligt en talesperson för det armeniska styret i Nagorno-Karabach utsattes regionens huvudort Stepanakert för granatbeskjutning av azeriska styrkor natten mot söndagen. AFP:s utsända reporter rapporterade under natten om explosioner i staden.

"Vi noterar rapporterna om fortsatt militär verksamhet, även mot civila mål och med civila offer, med yttersta oro", skriver EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett uttalande.

På kvällen uppgav azerisk militär att ett flyganfall genomförts mot ett armeniskt regemente, och att förlusterna på motståndarsidan var omfattande. Beskedet var det första från officiellt håll om en militärinsats sedan eldupphöret trädde i kraft vid lunch på lördagen.

Turkiskt krav

Turkiet gjorde åter sin röst hörd i konflikten på söndagen. Utrikesminister Mevlüt Cavusoglu bad i ett telefonsamtal med sin ryske motpart Sergej Lavrov Ryssland att utöva inflytande på Armenien för att få attacker mot Azerbajdzjan att upphöra.

Turkiet är en nära bundsförvant med Azerbajdzjan.

Överenskommelsen om en tillfällig vapenvila i striderna om utbrytarregionen Nagorno-Karabach nåddes efter ryskledda samtal i helgen mellan de azeriska och armeniska utrikesministrarna i Moskva. Samtalen leddes av Lavrov.

En avsikt var att sidorna skulle kunna utväxla dem som dödats i strider.

Det omstridda området tillhör formellt Azerbajdjzan, men är i praktiken självstyrande under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning.