Det innebär ett Nato-medlemskap för Sverige
Uppdaterad 2022-05-15 | Publicerad 2022-03-19
Oron för ett ryskt angrepp mot Sverige har fått fler att vilja gå med i Nato.
Vore Sverige med skulle tröskeln för ett ryskt angrepp sannolikt höjas.
Men Sverige skulle också behöva uppgradera sitt försvar och vara berett att skicka permanent trupp till andra Natoländer.
Efter att kriget i Ukraina bröt ut vill nästan varannan svensk gå med i försvarsalliansen Nato, jämfört med runt en tredjedel tidigare.
Ryssland har med sin invasion av ett fredligt grannland visat att man är ett reellt hot – och Natoförespråkare pekar på att ett medlemskap är den enda garantin för Sverige att få militärt stöd vid en konflikt.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har i veckan talat om ett ”snabbspår” för Sverige in i Nato. Men vad skulle ett Nato-medlemskap egentligen innebära för Sverige?
Försvarsexperterna Mike Winnerstig och Robert Dalsjö ger svar.
1. Måste Sverige skicka väpnade styrkor om ett annat Natoland blir angripet?
Kärnan i Nato är den så kallade artikel 5, som slår fast att ett angrepp mot ett Natoland är ett angrepp mot hela alliansen och att alla medlemmar är skyldiga att hjälpa landet.
Men länderna är inte skyldiga att bidra med väpnade styrkor, även om det tillåts.
– Det enda paragrafen kräver är att man som allians tar ställning för det landet som blir angripet, huvudsakligen politiskt, säger Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Varje Nato-medlem bestämmer själv vad man vill göra därutöver – om det är att bidra med soldater, militär utrustning, sanktioner eller bara med ord.
Det kan dock finnas ett internt tryck på att göra insatser, enligt Winnerstig.
– Om man är beredd på att satsa mycket på att skydda och hjälpa andra så blir andra mer benägna att hjälpa en själv.
2. Om det är frivilligt att skicka militär – innebär det att vi inte skulle få hjälp vid angrepp?
Det är osannolikt, enligt Robert Dalsjö, överingenjör och försvarspolitisk expert på FOI.
– Det är inte vad som står i artikel 5 som ger trovärdigheten och avgör vad man behöver skicka, utan det är de förberedelser som vidtagits för att förstärka olika alliansmedlemmar i händelse av hot, säger han.
Även om det inte finns något överskott på militär förmåga i Europa så finns det i USA.
– Det betyder mycket eftersom USA är ankaret i Nato. Om Sverige blir hotat skulle det i första hand handla om att skicka amerikanska flygstridskrafter, säger Robert Dalsjö.
Mike Winnerstig påpekar att det huvudsakliga syftet med Nato är att avskräcka.
– Det gör man ytterst med den amerikanska, brittiska och franska kärnvapenförmågan, säger han.
3. Skulle vi som Nato-land vara tvungna att ha utländsk trupp stationerad i Sverige?
Nej, inte om vi inte vill, enligt båda experterna. Varken Norge eller Danmark har några permanenta baser på sina territorier.
4. Skulle Sverige behöva ha svenska trupper permanent stationerade i andra Natoländer?
– Det är Sveriges regering som bestämmer om vi vill bidra med det, säger Mike Winnerstig.
Det vore dock militäroperativt sett bra för Sverige att tillsammans med Norge och Finland (om även Finland går med i Nato) samordna ett försvar i norra Skandinavien, anser han.
Rimligt vore även att Sverige hade ett kompani eller två i Baltikum, ungefär som Norge och Danmark har, säger Robert Dalsjö. Ett kompani motsvarar runt 120 soldater och cirka 20 fordon.
En sådan trupp skulle vid ett ryskt angrepp mot Baltikum bli direkt indragen i konflikten.
5. Skulle Nato stationera ut kärnvapen på svenskt territorium?
Det är bara ett fåtal Nato-länder som har kärnvapen på sin mark. Varken Norge och Danmark tillåter kärnvapen på sina territorier i fredstid. Inte heller i krigstid finns det någon anledning att flytta fram kärnvapen till våra länder, enligt Robert Dalsjö.
– Nato har inga kärnvapen, utan det är de enskilda kärnvapenstaterna som har det. Det är bomber man hänger på flygplan och de ligger på speciella baser i speciella förråd och de blir nog kvar där såvida det inte händer något jättestort.
Som Nato-medlem måste Sverige ändå bejaka kärnvapenavskräckning som metod, och ytterst riskerar vi även att dras in i ett kärnvapenkrig.
I en sådan situation är det dock inte säkert att den militära alliansfriheten heller skulle rädda oss.
6. Kan Nato ställa krav på att vi upprättar fler militärbaser eller liknande?
Natomedlemmar måste satsa stora belopp på den egna försvarsmakten. Troligt är att Sverige skulle få rekommendationer om hur vårt försvar behöver uppgraderas.
– Natos sekretariat gör en bedömning av den samlade försvarsförmågan och kan exempelvis säga att ”det vore bra om ni kunde köpa en flygdivision till”, eller ”har ni övervägt om det inte vore bra att köpa tre i stället för två nya ubåtar”. Det är råd och på inget sätt en order, säger Mike Winnerstig.
Natos riktlinje är att medlemsländerna ska satsa två procent av sin bruttonationalprodukt (BNP) på försvaret, vilket den svenska regeringen nyligen beslutade att göra ”så snart det går”.
7. Skulle Sverige få skydd under ansökningstiden?
Den farligaste perioden har sagts vara tiden mellan ansökan tills vi formellt är medlem. Även om processen går snabbt skulle det ta minst sex månader, bedömer Mike Winnerstig.
Natos generalsekreterare har sagt att det går det att hitta lösningar för att ge Sverige skydd under tiden.
– Exempelvis skulle USA kunna säga att Sverige omfattas av USA:s beskydd under den här sårbara perioden. Begär vi skydd kommer vi att få det, säger Robert Dalsjö.
Så skedde även 2004 när de baltiska länderna beslutade att gå med i Nato.
8. Har vi inte försvarsgarantier genom EU?
Sverige har redan ett mycket långtgående försvarssamarbete med länder som USA och Finland, och har dessutom ett skydd genom EU där länderna är förbundna att hjälpa varandra om de blir attackerade.
Men enligt Mike Winnerstig innebär den så kallade solidaritetsklausulen 42.7 ingen garanti om militärt stöd.
– Det finns heller ingen militär struktur inom EU som är till för territorialförsvar. EU planerar inga operationer och det finns inga särskilda militära EU-divisioner.
9. Hur trolig är en rysk invasion av Sverige?
Om Putin vinner i Ukraina finns det en risk att han kommer att se sig om efter nästa offer. Då ligger Moldavien och eventuellt även Baltikum illa till.
– Det handlar inte i första hand om att det skulle komma en stor invasion över havet som vi föreställde oss under kalla kriget. Utan det handlar om att det skulle bli ett krig i närområdet där vi skulle dras in. Då skulle vi ha ett bättre skydd om vi var med i Nato. Nato kunde hjälpa oss att försvara vårt luftrum mot flygangrepp och kryssningsrobotar, säger Robert Dalsjö.
TT: Men om Ryssland går in i Baltikum skulle Nato redan vara inblandat i konflikten?
– Utan medlemskap kan vi inte räkna med stöd, och samverkan i krigstid är heller inte så lätt att improvisera. En av fördelarna med att vara med i Nato är att man är med i de gemensamma försvarsplanerna och den gemensamma kommandoorganisationen.
