Borgerliga väljare misstror myndigheter mer

helskärm

Borgerliga väljare har betydligt lägre förtroende för offentliga myndigheter än vänsterväljare. För tio år sen var skillnaderna knappt märkbara.

– Det är allvarligt och ökar konfliktnivån i samhället, säger statsvetaren Sören Holmberg som undersökt frågan.

Offentlig förvaltning ska vara oberoende av ideologiska och partipolitiska kopplingar. Neutralitet och opartiskhet är en ledstjärna enligt svensk grundlag.

När Som-institutet i Göteborg började mätningarna för tio år sedan av förtroendet för myndigheter bedömde personer med olika ideologiska och politiska uppfattningar myndigheternas arbete på i stort sett likartat sätt. Skillnaderna var små.

En viss positiv övervikt för borgerliga väljare under Alliansregeringen fanns liksom det omvända under S-regeringen, men skillnaderna var mycket små.

Så är inte fallet längre.

Mer politiserat

Värderingen av myndigheterna har blivit mer politiserad. Personer med vänstersympatier värderar myndigheternas arbete mer positivt än personer med högersympatier.

Coronapandemin bromsade inte den utvecklingen. Den genomsnittliga betygsbalansen för vänstersympatisörers syn på myndigheterna var 2021 +22, medan den var +7 för borgerliga sympatisörer.

Skillnaden är 15 enheter. 2015 var skillnaden 1 enhet.

– Det är allvarligt. Det är klart i en demokrati så ska de offentliga myndigheterna inte ses med ögon som är färgade av ideologi och politik. Det är det som har hänt de senaste fyra-fem åren. Man är mycket mer uppskattande av myndigheterna på vänsterkanten och mer negativ på högerkanten.

Minst förtroende har SD-sympatisörer, som skiljer ut sig märkbart från andra.

– Det stora hände när SD blev ett stort parti. De har varit mycket mer negativa till det mesta i samhället. Vad som har hänt är att kristdemokrater och moderater också har börjat närma sig SD i sin kritiska inställning, säger Holmberg.

– Tidigare när vi började mätningarna för tio, tolv år sen fanns det i bedömningen ingen skillnad mellan moderater och socialdemokrater.

Påtaglig skillnad

Nu är skillnaden påtaglig.

Folkhälsomyndigheten, som är den myndighet som åtnjuter störst förtroende bland svenskar, får +75 bland S-sympatisörer, men bara +52 hos M-sympatisörer.

För Skatteverket är motsvarande siffror +61 respektive +54. För Polisen +70 respektive +59.

Skolverket får +10 hos S-sympatisörer men -10 hos M-sympatisörer.

Vissa myndigheter har mycket lågt förtroende hos alla medborgare. Det gäller centrala myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket, som alla hamnar på minus hos samtliga. Men även här är misstroendet påtagligt större hos borgerliga väljare.

– Det här är något vi ser väldigt tydligt i USA, där republikaner är mycket mer negativa och har politiserat synen på offentlig verksamhet, och det har vi inte haft förut i Sverige.

– Jag vet inget om orsakerna, det kan vara så att partierna och deras väljare inte är särskilt insatta och politiserar det hela. Det behöver inte vara något fel på myndigheterna. Eller så finns det någonting. Det finns anledning att titta både på myndighetssidan och på medierna, hur debatten går. Sociala medier spelar en roll här misstänker jag, säger Sören Holmberg som vill att en utredning tillsätts som undersöker orsakerna.