Alghotet växer
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-06-25
Experter varnar för mer giftig sörja när klimatet blir varmare
Räkna med varmare badvatten.
Och fler kletiga giftalger i allt större delar av Östersjön.
– Algblomningen kan öka 20 procent, säger marinekolog Edna Granéli.
Lufttemperaturen över Östersjön ökar med tre till fem grader. Samtidigt blir ytvattnet två till fyra grader varmare.
Så ser det ut år 2100, på grund av den globala uppvärmningen. Det visar den senaste forskningen av de ansedda instituten Helcom i Finland och Baltex i Tyskland.
Men vad får värmen för effekter, förutom skönare bad?
Aftonbladet har pratat med tre svenska forskare. När det gäller algblomningen är de överens om flera saker.
Startar tidigare
Värmen gör att algblomningen startar någon eller några veckor tidigare. I dag börjar den ofta i juli, i framtiden kan midsommar bli det normala startdatumet. Blomningen kommer däremot inte att sträckas ut över en längre tidsperiod. Den kommer att pågå ungefär lika många veckor som i dag.
Däremot har experterna olika åsikter om hur kraftig algblomningen blir.
Systemekologen Ulf Larsson tror att den kan breda ut sig över ett något större område i framtiden. Enligt honom är det fortfarande osäkert vad som styr algernas tillväxt.
Marinekologen Edna Granéli tror på en ännu kraftigare blomning. Hon är orolig för att konsekvenserna blir omfattande.
– Utbredningen kan öka med 20 procent, säger hon.
Algblomningen i Östersjön har ökat sedan 1990-talet. Jämfört med 1995 skulle blågrönalgerna täcka ytterligare 30 000 kvadratkilometer av havet i framtiden, om Granélis prognos stämmer.
Plankton avgör
Enligt henne är det mängden stora djurplankton som avgör blomningens styrka. Nu sprider sig djurplanktonens fiender skarpsill, spratt och strömming. Att de äter mer djurplankton gynnar giftalgerna.
Marinekologen Ragnar Elmgren är den som är mest tveksam till hur stor algblomningen blir i framtiden. Å ena sidan kan blomningen bli kraftigare när vattnet blir varmare. Men ökningen kan också motverkas av mer kväve i havet.
Mer kväve – mindre alger
Förmodligen innebär ett varmare klimat att det regnar mer i norra Sverige, där floderna har överskott på kväve, och mindre i söder. Totalt sett ger det mer kväve i havet. Ännu mer kväve läcker ut i Östersjön när åkrarna i söder inte längre fryser på vintern.
Mer kväve i havet kan leda till att algblomningen inte ökar. Det beror på att andelen fosfor – som algerna lever på – då sjunker, enligt Elmgren.
Däremot är han mer övertygad om en annan förändring: att havsvattnet blir grumligare om några årtionden.
– När temperaturen höjs tenderar vattnet som rinner ut i Östersjön att bli brunare. Vi kan alltså få ett havsvatten som är mindre genomskinligt, säger Ragnar Elmgren.
Grisarna ett stort hot
Men det är inte bara klimatet som påverkar algblomningen. Ett av de främsta hoten mot Östersjön är alla grisfabriker i Polen och Baltikum:
– De växer upp som svampar i jorden nu. Eftersom varje gris producerar fyra gånger mer kväve och fosfor än en människa, så innebär det att algblomningen ökar, säger systemekologen Fredrik Wulff.
Läs mer
Husdjur kan dö av giftet
Kraftigare algblomning, fler vattenburna sjukdomar, nya djurarter och grumligare badvatten. Så kan klimatförändringen drabba vår havsmiljö. Aftonbladet granskar Östersjöns framtid i tre artiklar. I dag: Giftalgerna.
Joachim Kerpner