Djuren som är dömda till klimatdöden

Sälarna ersätts av köttätande havsmaneter

Ut med vikaresälen, torsken och ejdern.

In med den köttätande nordamerikanska kammaneten.

Djurlivet i Östersjön kan förändras totalt om vattnet blir fyra grader varmare.

När den nordamerikanska kammaneten invaderade Svarta havet blev det rena katastrofen.

Den tog sig dit i tankerfartygens ballasttankar i början av 1980-talet. Maneten förökade sig snabbt. Snart åt den upp så mycket plankton att stör och andra fiskar fick för lite föda.

Fiskebåtarna hade plötsligt bara sex fiskearter kvar att fånga, mot 48 några år tidigare, och fiskeindustrin kollapsade.

Den nordamerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi har redan påträffats i Östersjön. Än så länge är vattnet för kallt för att maneten ska kunna ta över vårt innanhav.

Invaderas av maneter

–?Den klarar inte de låga temperaturerna enligt en amerikansk forskare jag varit i kontakt med, säger marinekologen Ragnar Elmgren.

Men i slutet av 2000-talet räknar klimatforskarna med att temperaturen i havets ytvatten höjts med två till fyra grader.

–?Då skulle en manetinvasion kunna bli möjlig även här, hävdar Claes Bernes på Naturvårdsverket.

Värmen skulle dessutom smälta bort istäcket på vintern. Det påverkar vikaresälen, som lever i Bottenhavet, alltså norra delen av Östersjön. Den föder oftast sina ungar i en snögrotta på isen.

Om några årtionden kan stora delar av Bottenhavet vara isfria året runt.

–?Jag skulle tro att det blir väldigt besvärligt för vikaren, säger Ragnar Elmgren, som också utgår från att gråsälen får problem, även om de inte blir lika stora.

Ökad syrebrist

Den globala uppvärmningen hettar inte bara upp havet. Den kan dessutom orsaka lägre salthalt och ökad syrebrist.

Salthalten – som i dag ligger på sex, sju promille i södra Östersjön – kan sjunka när nederbörden i framtiden ökar vintertid och mer sötvatten sköljs ut i havet.

–?Om nederbörden ökar kraftigt kan salthalten i södra Östersjön sjunka till två, tre, fyra promille. I så fall finns varken blåmussla, ejder eller torsk kvar, säger Ragnar Elmgren.

Risk att torsken utrotas

Dessutom kan syrebristen öka ju varmare Östersjöns ytvatten blir. I havet finns ett skikt där temperaturen sjunker kraftigt, det så kallade temperatursprångskiktet. Medan ytvattnet är 20 grader i augusti så är temperaturen högst sex grader på 30 meters djup, året runt. Djupvattnet är både kallare och saltare.

Ju större skillnaden är mellan det varma ytvattnet och det kalla djupvattnet, desto mer ökar risken för syrebrist i djupvattnet. Inte förrän på hösten, när temperaturskillnaden minskar, kan det syresatta ytvattnet tränga ner till djupvattnet.

Mindre syre och salt skulle kunna utrota Östersjö-torsken.

–?Torsken leker i en gränszon mellan yt- och djupvatten. Den behöver två milliliter syre och tolv promilles salthalt. I värsta fall kan gränszonen försvinna helt, säger Ragnar Elmgren.

Blåmusslan kan dö ut

För blåmusslan är det framför allt salthalten som styr. Under fyra, fem promille klarar den sig inte.

Dör den ut, så försvinner även ejdern, som livnär sig på blåmusslan.

–?Då kommer skolbarnen som läser Strindbergs ”Hemsöborna” inte att känna igen skärgården längre, för de vet inte längre vad ejder och torsk är, säger Ragnar Elmgren.

Men det finns också omständigheter som talar emot lägre salt- och syrehalter i framtiden.

Vindarna kan till exempel förändras på ett sådant sätt att mer salt- och syrehaltigt havsvatten från Kattegatt och Nordsjön väller in i Östersjön.

4 punkter som kan rädda Östersjön

Läs mer

Tidigare artiklar

Kraftigare algblomning, fler vattenburna sjukdomar, nya djurarter och grumligare badvatten. Så kan klimatförändringen drabba vår havsmiljö. Aftonbladet granskar Östersjöns framtid i tre artiklar. I dag avslutar vi med djurarterna som försvinner för gott – och de som kommer i stället.

Joachim Kerpner