Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Jens Orback i cyklonens öga

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-05

Jens Orback befann sig mitt i cyklonen då den svepte över Burma.

Själv var han aldrig rädd – men han fruktade för burmesernas liv.

– De sa att de aldrig hade sett något liknande. Mina tankar gick till de fattiga i skjul som jag hade träffat tidigare under dagen, säger han.

Förre integrations- och jämställdhetsministern i den socialdemokratiska regeringen, Jens Orback, var på sitt hotell mitt i staden Rangoon då cyklonen bröt ut.

Han var förvarnad och visste att den skulle komma. Men han förvånades ändå av dess styrka.

– Innertaket på hotellet rasade in, elen gick och varken radio eller tv fungerade. Telefonerna gick inte heller att använda, det rådde stor brist på information, säger han.

Han var i Burma för att inför den kommande folkomröstningen om en ny konstitution träffa landets demokratirörelser. Till uppdragen hörde att framföra en hälsning från Mona Sahlin till den tidigare vinnaren av Nobels fredspris, Aung San Suu Kyi.

Försökte gå ut

När det blåste som mest – under fyra, fem timmar – höll han sig inomhus, men då stormen hade bedarrat försökte han ge sig ut så snart han kunde.

– Som de plikttrogna svenskar vi är försökte vi ta oss till ett möte med en inhemsk journalist runt tio på morgonen. Vi fick gå igenom omkullfallna träd, löv och en massa glas. Men det blåste fortfarande mycket och var för farligt. Så vi tvingades vända.

Jens Orback såg inga döda eller skadade. Det som i stället etsat sig fast i hans minne är myndigheternas passivitet.

– Hela första dagen var det bara civila på plats som hjälpte till i röjningsarbetet. Många munkar. Det dröjde till dagen därpå innan polis, militär och brandkår kom till hjälp. Och när de gjorde det använde de sig av machetes och handsågar. Jag såg bara två motorsågar i hela Rangoon – en stad med fyra miljoner invånare, berättar han.

Oroad över de fattiga

Mest oro känner han över de människor som han hade träffat tidigare under det fem dagar långa besöket.

– De bodde i skraltiga skjul utan något som helst skydd. Klasskillnaderna är enorma. När vinden blåser hårt drabbas de fattiga värst.

Tror du att cyklonen kommer att påverka utgången i folkomröstningen?

– Nej, det tror jag inte. Folkomröstningen handlar bara om rädsla. Det handlar om att våga rösta nej – men jag tror inte att vi kommer att se någon skillnad på resultatet.

Hur tycker du att det internationella samfundet bör agera?

– Framför allt måste man satsa på att hjälpa de inhemska flyktingarna. De är jättemånga nu.

Här kan du skänka pengar:

Röda korset

Postgironummer: 900 800-4.

Märk talongen ”BURMA”.

Unicef

Postgiro 90 20 01 – 7, bankgiro 902 – 0017.

Märk talongen ”Burma”.

Hemsida www.unicef.se/katastrofinsamling