I natt landade han i Rangoon

Statsministerns uppdrag i Burma: bana väg för svenska industrijättar

Fredrik Reinfeldt har drygt 30 timmar på sig att öppna dörrar för svenska företag i Burma.

Både Telia Sonera och Ericsson ser en potentiell kassako i det fattiga ­landet.

– Det är 60 miljoner ­invånare och bara knappt fem procent har mobiltelefon, säger Elaine ­Weidman-Grunewald på Ericsson.

I dag inleder Fredrik Reinfeldt (M) och handelsminister Ewa Björling (M) sin försäljningsresa i Sydostasien. Flera svenska storföretag står i start­groparna för att investera i Burma. Nu ska statsministern göra sitt för att underlätta för dem.

Den ekonomiska krisen i Europa är ett starkt skäl till resan. Svensk export till Burma, eller Myanmar som landet officiellt heter, är ­ännu blygsam, men ökade med hela 642 procent 2011.

– Den europeiska ekonomin är inte så dynamisk i dag. Då är det viktigt att finna marknader på andra ställen i världen, ­säger ­Katarina Areskoug Mascarenhas, statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt.

Enorm potiental

Med på resan finns bland andra Scania, Telia Sonera, Sandvik och Ericsson.

För telekomjätten är den ­potentiella marknaden enorm.

Den 1 juni öppnade man ett kontor i landets största stad Rangoon. Och på seminariet om ansvarsfullt företagande, som den svenska dele­gationen anordnar i morgon, presenterar Ericsson ­beräkningar som visar att Burmas BNP väntas ­stiga med mellan 2,3 och 7,4 ­procent med ett ­fungerande mobilnät.

– Myanmar är en av de sista, outvecklade utposterna vad gäller mobiltelefoni. Det är en intressant marknad som vi vill vara en del av, säger Elaine ­Weidman-Grunewald, ­global hållbarhetschef på Ericsson.

Utbredd korruption

Även Telia Sonera vill in på den burmesiska marknaden och hoppas på en licens när mobilmarknaden öppnar i början av nästa år.

– Vi har haft mycket ­preliminära kontakter, men det finns ännu ingen formell process för hur en mobil­operatör skulle etablera sig i landet, säger presschefen Thomas Jönsson.

Att det finns stora möjligheter i den tidigare militärdiktaturen är de flesta överens om. Samtidigt är den ­utbredda korruptionen fortfarande ett enormt ­problem.

– Om man vill gå in i Burma måste man veta ­vilka risker som finns. ­Företagen måste kunna ­garantera att deras ­verksamhet sker under schysta villkor och inte ­bidrar till brott mot ­mänskliga rättig­heter eller för­värrar pågående konflikter, säger Matilda Hald, verksamhetsansvarig på Burmakommittén.