Affärsidén: Utvinna olja i diktaturer
Publicerad 2012-03-10
Adolf H Lundin röjde vägen för sitt imperium på platser härjade av krig och död
Lundinbolagen värderas till mångmiljardbelopp.
Men allting började med en grabb i 1940-talets Äppelviken som plöjde hjältebiografier över de stora oljebaronerna.
Här är historien om hur Adolf H Lundin skapade ett svenskt oljeimperium med en kontroversiell affärsidé: att utvinna olja i diktaturer och krigshärdar där ingen annan vågar verka.
Första gången vi ser vägen är från luften.
När vårt plan går ned för landning i Thar Jath, i hjärtat av oljedistrikten, lyser den som ett honungsfärgat ärr tvärs igenom det förbrända landskapet.
Oljevägen, Allvädersvägen, Lundinvägen.
Under åren har den haft många namn.
I dag är den det mest påtagliga minnesmärket över epoken då Lundin Oil, i dag Lundin Petroleum, letade svart guld i södra Sudans träskmarker.
Omstridd har den alltid varit.
Människorättsorganisationer menade att den gagnade sudanesiska armén i krigföringen mot lokalbefolkningen.
Lundin Oil däremot hävdade att vägen fick området att blomstra. Att det var tack vare den traktens ungar lärde sig cykla.
Löste mutan – med ett vad
Vintern 1972: på Orlyflygplatsen utanför Paris hamnar en svensk affärsman i samspråk med en egyptisk advokat. Svenskens namn: Adolf H Lundin.
Medan de väntar på ett försenat plan enas de om att tillsammans köpa ett oljefält i Qatar.
Problemet är bara att emiren av Qatar förväntar sig en muta. Adolfs jurister avråder från den typen av transaktioner. Då löser Adolf dilemmat genom att ingå ett vad.
Till emiren säger han att han kan förutspå väderleken och hävdar att det kommer att regna klockan fem på eftermiddagen nästa dag.
Leende ingår emiren vadet.
På spel står en miljon dollar.
Nästa dag faller inget regn i Qatar. Men emiren är en miljon rikare och Adolf får sin första oljekoncession.
Scenen är typisk för hur Adolf jobbar.
Stor risk, gigantiska summor. Och alltid i kontroversiella hörn av världen.
Under åren som följer växer Lundins olje- och gruvimperium.
Han är på plats i Sydafrika under apartheidtiden.
I det krigshärjade Zaire. I Khaddafis Libyen. I Syrien och Irak.
Affärsidén är alltid densamma: Gå in i diktaturer och krigshärdar där inget annat bolag vågar verka.
Misstänks för nazisympatier
Låt oss ta det från början.
Som pojke i 40-talets Äppelviken i Bromma plöjer Adolf alla böcker han kommer över om oljebaronerna John D Rockefeller och J Paul Getty.
Sitt förnamn, inklusive ”H”, har Adolf fått av moderns adliga österrikiska släkt.
Det händer att familjen misstänks för nazisympatier. Adolf är road av ryktena. ”Ja, det kan väl hända” är svaret när folk vill veta om han är döpt efter Hitler.
På KTH utbildar han sig till bergsingenjör. Favoriten bland studiekamraterna heter Ian Wachtmeister. Snart är de oskiljaktiga. Studierna bedrivs från ett bord på Riche. Under ferierna sommarjobbar de i Wales kolgruvedistrikt och gör succé som pubsångare när de i duett framför ”En sjöman älskar havets våg”.
När Adolf får sitt första uppdrag i oljebranschen hamnar han i Colombia.
Läget är instabilt: inbördeskrig och kringdrivande soldatgrupper.
Adolfs lösning är att anställa de värsta busarna. För tio pesos om dagen får de gräva diken.
Attityden är karaktäristisk. No guts no glory, är Adolfs mantra. Krig och oroligheter är aldrig en anledning att ställa in verksamheten.
Drömrekryteringen – Carl Bildt
Det var först kring millennieskiftet som det började storma kring Adolfs affärer.
Amnesty och andra organisationer rasade mot Lundin Oils påstådda delaktighet i Sudans inbördeskrig.
För att gjuta olja på vågorna tog Adolf in en styrelseledamot vid namn Carl Bildt.
På pappret var det en drömrekrytering. Bildts popularitet var på topp efter att framgångsrikt ha mäklat fred på Balkan. Nu föll det på hans lott att – i egenskap av Lundins etiske rådgivare – övertyga en kritisk omvärld att oljebolagets närvaro i krigets Sudan på sikt skulle leda till fred.
Resultatet överträffade all förväntan. Lundins image polerades till högglans, debatten tystnade och på Stockholmsbörsen lyfte aktien i det nybildade bolaget Lundin Petroleum till nya rekordhöjder.
När Adolf H Lundin avlider i leukemi 2006 har han skapat ett av Sveriges rikaste familjeföretag.
Sönerna Ian och Lukas Lundin tar över.
Kvällspromenad med kalasjnikov
I det sista solljuset rullar vi längs Lundinvägen.
Återvändarna, människorna som fördrevs under Lundintiden, drar sig tillbaka till sina provisoriska hyddor.
Hundarna tjuter och plötsligt vimlar vägen av vålnader från det förflutna.
Överallt skymtar unga män, som är ute på kvällspromenad med en kalasjnikov över axeln.
Att efter mörkrets inbrott röra sig obeväpnad i Lundinland är inte att tänka på.
Fotnot: Källa till Adolf Lundins affärsidé: Robert Erikssons bok ”Adolf H Lundin”.
Lundins kritiserade affärer
Lundin i Etiopien
Lundingruppens bolag Africa Oil har flera kontrakt med den etiopiska regeringen om att söka efter olja och gas i Ogaden. Där bor främst människor av somalisk etnicitet som sedan många år kämpar för självständighet. Media och NGO:er tillåts inte besöka området.
Lundin i Iran
När Lundin Oil blev Lundin Petroleum 2002 fanns två tillgångar kvar i företaget: oljefält i Sudan och Iran. Verksamheten avbröts när man inte fann varken olja eller gas.
Lundin i Libyen
Oljefälten i En Naga North och West är bland de största fynden i företagsgruppens historia.
Lundin i Somalia
Lundinbolaget Africa Oil har tillstånd att leta olja i två områden i Puntland. Kritik har riktats mot avtalet eftersom att det skrevs under av Puntlands regering och parlament utan godkännande av den somaliska regeringen.
Lundin i Sudan
1997 började Lundin Oil leta olja i Block 5 A i södra Sudan. Landet befann sig i inbördeskrig och det är verksamheten där som Internationella åklagarkammaren utreder.
Lundin i Syrien
Tanganyika Oil, som ingick i Lundingruppen, såldes för 2,1 miljarder dollar till det kinesiska företaget Sinopec 2008. Lundingruppen beskriver transaktionen som en av de tre största i företagsgruppens historia.
Lundin i Demokratiska republiken Kongo
Sedan 1997 har Lundin varit aktiva i Tenke Fungurume, ett gigantiskt gruvprojekt i den Demokratiska Republiken Kongo (DRC), som kritiserats hårt av människorättsorganisationer.
Lundin i Eritrea
Genom bolaget NGEx Resources Limited har Lundin Group tillstånd av Eritreas regering att bryta guld, koppar, pottaska och andra mineraler. Landet styrs av president Isaias Afewerki som sedan självständigheten 1993 inte tillåtit ett enda demokratiskt val.
En förundersökning pågår mot det svenska oljebolaget Lundin Petroleum, tidigare Lundin Oil. Åklagare Magnus Elving ska ta ställning till uppgifter om mord och folkfördrivningar i Sydsudan.
Frågan: Har oljebolaget gjort sig skyldigt till folkrättsbrott här?
Aftonbladets Leo Lagercrantz, Jens Christian Brandt och Magnus Wennman återvände till platsen för de misstänka brotten.
I går mötte vi offren i Sydsudan, som vittnar om mord och fördrivning när Lundin kom till trakten.
I dag berättar vi om mannen bakom oljebolaget och den kontroversiella affärsidén.
I grannlandet Etiopien sitter journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson i fängelse för att de ville undersöka om Lundingruppen där gjort sig skyldiga till samma sak.