Allt du behöver veta om USA:s mellanårsval

Tufft för Trump om Demokraterna vinner kongressvalet

Den 6 november går amerikanerna till valurnorna för ett kongressval – ett så kallat mellanårsval – av sällan skådad vikt.

Tar demokraterna över makten i någon av kamrarna väntar två tuffa år för USA:s president Donald Trump.

TIDER: Så följer du dramat på Aftonbladet:

• Tisdag 22.00: Livesändning på Aftonbladet i samarbete med NBC. NBC-profilerna Brian Williams och Rachel Maddow leder den stora valvakan med gäster och korrespondenter som rapporterar från hela USA.
• Resultaten räknas börja rulla in från midnatt.
• Onsdag 06.00: AB Morgon sammanfattar läget med gäster i studion och reporter Emma Lovén Svensson på plats i USA.
• 08.00: Fredrik Reinfeldt gästar studion. Övriga gäster Elizabeth Wallentin, Johan Ingerö, Andreas Utterström och Wolfgang Hansson.
• Det blir också samtal med svensk-amerikaner som röstar i valet, en demokrat och en republikan.

FAKTA: Mellanårsval i USA

• Mellanårsvalet hålls tisdagen den 6 november.
• Totalt ska 435 ledamöter i underhuset, representanthuset, samt 33 av 100 senatorer (de väljs omlott för sexårsperioder) i överhuset väljas in. I dag har republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 235 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten. Guvernörsval hålls samtidigt i 36 av USA:s 50 delstater.
• Mellanårsvalet ses som en fingervisning om hur väljarna tycker att presidenten skött sig de två första åren.
• Striden står främst mellan det republikanska och det demokratiska partiet.
• Valdeltagandet brukar vara lägre än i presidentvalet – 2014 röstade bara 36,4 procent av de röstberättigade.

GRAFIK: Läget inför valet till senaten

Sju orsaker till att USA:s mellanårsval är viktigt

1. Det parlamentariska styret i världens enda supermakt, där Donald Trump är president, står på spel.
2. Mätningar tyder på ett jämnt och spännande val.
   De flesta stalltips går ut på att demokraterna tar över representanthuset och att republikanerna behåller senaten.
   
3. President Trump får det svettigt om demokraterna tar över representanthuset.
   Demokratiska politiker har lovat att dra igång ett stort antal kongressutredningar av Donald Trump, till exempel om intressekonflikter mellan hans bolag och presidentämbetet. Möjligen kan undersökningar som stödjer den särskilde åklagaren Robert Muellers så kallade Rysslandsutredning komma till. Det är också representanthuset som genom enkel majoritet kan fatta beslut om ett riksrättsförfarande gentemot presidenten. För att dömas och avsättas genom riksrätt krävs dock stöd av två tredjedelar av senatorerna.
   Trump kommer dessutom ha svårt att få igenom sina lagförslag.
4. Blir det maktskifte i senaten blir Trumps agenda än mer pressad.
   Senaten godkänner viktiga utnämningar som domare, ministrar och andra höga tjänstemän. En demokratdominerad senat kan sätta P för sådana – och i synnerhet Trumps flod av konservativa domare till de federala domstolarna. Får demokraterna makten i båda kamrarna kan partiet effektivt stoppa presidentens agenda och lagförslag, inklusive statsbudgeten.
5. Om republikanerna behåller makten i kongressen befäster det Trumps ställning – och USA lär gå än mer mot den politiska högern med fler skattesänkningar och avregleringar i synnerhet på miljöområdet. Trump och republikanerna gör möjligen ännu ett försök att döda företrädaren Obamas sjukförsäkringslag, och lär argumentera än mer högljutt för finansiering av sin utlovade gränsmur mot Mexiko.
   Alla republikaner går dock inte i presidentens eller ens partiets ledband, hittills har det inte varit särskilt lätt för Trump att få igenom sin politik.
6. Den 6 november bjuder på fler rafflande val.
   36 av USA:s 50 delstater väljer guvernörer. Och parallellt hålls folkomröstningar, val till delstatskongresserna och lokala styren. Totalt 6 665 platser i delstatsförsamlingar står på spel.
7. Mellanårsvalet 2018 har beskrivits både som ”kvinnornas val” och ”regnbågsvalet”.
   Rekordmånga kvinnor, minoriteter och hbtq-personer ställer upp. Hela 257 kvinnor står på valsedlarna till kongressvalet och över 240 hbtq-personer. Georgiademokraten Stacey Abrams kan till exempel bli delstatens första svarta kvinnliga guvernören och Vermontdemokraten Christine Hallquist den första transsexuella guvernören i landet. Rashida Tlaib från Michigan och Ilhan Omar från Minnesota kan bli de första muslimska kvinnliga ledamöterna i representanthuset. I Texas har den tidigare Dallas-sheriffen Lupe Valdez, som är lesbisk och spansktalande så kallad hispanic, utmanat den sittande republikanske guvernören Greg Abbott. Och i Tennessee ser den republikanska representanthusledamoten Marsha Blackburn ut att bli delstatens första kvinnliga senator. Vidare kan demokraten Jared Polis bli Colorados första homosexuella guvernör och partikamraten Andrew Gillum den första svarta guvernören i Florida.

helskärm

Fakta: Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen, HD), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra.
Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering utifrån mandatfördelningen i kongressen.
Presidenten utser domare i HD och är överbefälhavare för militären.
HD kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen.
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag, godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.
 

Källa: USA:s konstitution