Kriminella göder spelbolagen

Spelberoende och kriminalitet går hand i hand. Pengar som kriminella lurar till sig från äldre eller får in genom att sälja droger göder spelbolagen.

– Vi trodde mer att pengarna gick till lyxvaror, men det visar sig att de omsätter väldigt mycket pengar i spelande, säger polischefen Petra Stenkula.

Det här diskuteras alldeles för lite, tycker hon. Spelandet är en av drivkrafterna bakom kriminaliteten på samma sätt som drogberoende.

– Det här är jättevanligt. De skäms inför sina anhöriga, de skäms inför sina kompisar – alltså de hamnar i ett väldigt dilemma, de som har ett svårt spelberoende.

Petra Stenkula är chef för polisens utredningsenhet i region Syd och har i många utredningar fått bilden bekräftad, till exempel i förhör med kriminella, samtal med anhöriga och genom polisens övriga informationsinhämtning i brottsutredningar.

"Otroliga summor"

– Man åker till casinot och gör av med pengar, man spelar på nätbolag och spelar bort otroliga summor. Man uppmuntras också av spelbolagen, eftersom man tilldelas pengar och kan spela mer.

Även bland kriminella som inte är spelberoende är spelande vanligt – som en metod för penningtvätt, berättar hon.

Hon pekar på flera ärenden där personer fått pengar från en kriminell kontakt för att köpa in narkotika och sedan satsat pengarna på spel i hopp om att få in ett större belopp innan det beställda narkotikainköpet görs. Den som då har otur och förlorar hela summan hamnar i en rävsax.

– Man hamnar både i konflikt med och skuld till en kriminell, eller i värsta fall ett kriminellt nätverk med stort våldskapital. Det gör att man måste hitta andra sätt att få in pengar – och här kommer bedrägerierna in, för där kan man få snabba pengar.

Spelberoende som inte är kriminella kan få hjälp av samhället med skuldsanering och avbetalningsplaner om de hamnar i ekonomisk knipa. Men har du 100 000 kronor i skuld till en kriminell person som du är rädd för finns ingen hjälp att få, konstaterar Petra Stenkula.

40 gånger vanligare

Att spelberoende är vanligt bland kriminella är också vetenskapligt belagt i flera studier. Carolina Widinghoff, läkare vid Beroendecentrum i Malmö och doktorand vid Lunds universitet, har undersökt spelberoende bland unga män som är dömda för allvarliga våldsbrott. Bland dem var spelberoende 40 gånger vanligare än hos genomsnittssvensken.

– Man har tidigare tänkt att det är spelandet och spelskulderna som leder till kriminaliteten, men troligtvis är det inte fullt så enkelt, det kan gå åt båda hållen, säger Carolina Widinghoff.

I kriminella kretsar är det vanligt med spelande, främst nätcasinon, livebetting och poker. Det kan vara en del av en kultur, konstaterar hon.

Bland de 264 fängelsedömda i hennes studie utmärkte sig de som var spelberoende genom att de i högre grad hade det som kallas antisocialt personlighetssyndrom. Det innebär brist på respekt för andra människors rättigheter och att man inte har problem med att bryta mot sociala normer genom att till exempel ljuga, luras eller bryta mot lagen.

– Det här är en grupp med omfattande problematik, så det är ju en utmaning att försöka behandla, men det är viktigt, säger Carolina Widinghoff, som efterlyser mer fokus på frågan inom Kriminalvården.

Få får behandling

Sedan 2005 finns behandlingsprogram mot spelberoende inom Kriminalvården, men det är bara cirka 40 personer varje år som deltar. Orsaken är att det är få fall där just spelberoendet kan pekas ut som viktigaste drivkraften bakom brottslighet, enligt Martin Lardén, som är chef för Kriminalvårdens enhet för behandlingsprogram.

– Vi måste alltid prioritera sexuell problematik, våldsproblematik eller substansberoende, om det bedöms ha mer koppling till den allvarliga brottsligheten.

Den screening som görs av alla som döms till en påföljd inom Kriminalvården visar att ungefär sex procent är spelberoende. Eftersom spelberoende så ofta finns med i bilden kommer behandling mot det framöver att integreras i de generella behandlingsprogrammen.

– Spel är ett av de moment som kommer att ingå i den nya programutvecklingen, säger Martin Lardén.