Kajjan Andersson: Så skonar du ditt barn från kroppshets
Publicerad 2020-04-19
Går det att rädda barn från utseendehets och kroppshat? Hur ska vi göra för att vår vuxna kroppshets inte ska gå i arv? Om det har Uppsalaprofilen Kajjan Andersson skrivit boken ”Livsviktigt – en bok om kroppspositivt föräldraskap”.
– Utseendehetsen är värre nu än förr, säger författaren.
– Surt som fan, summerar Kajjan Andersson situationen.
Allt är nämligen inställt. Högläsningar, författarsamtal – alla tillfällen att möta läsare som brukar sammanfalla med ett boksläpp uteblir till följd av den rådande pandemin. Kajjan Andersson är ödmjuk inför läget och förklarar att hon sitter lugnt i båten. Fast surt är det förstås. Men kroppsaktivisten, journalisten och författaren möter sina läsare på andra sätt: streamar högläsningar och deltar i författarsamtal online. Hon vill få igång en debatt om hur vi pratar med barn om våra kroppar.
Ville få in barnperspektivet
Boken ”Livsviktigt – en bok om kroppspositivt föräldraskap” (Bokförlaget Forum) släpptes tidigare i våras. Den tar upp de frågor Kajjan menar att vi måste prata om för att våra barn ska slippa växa upp med utseendehets och kroppshat.
– Som kroppsaktivist har jag haft mycket kontakt med vuxna personer som redan har haft en liknande uppväxt som jag, som redan har ett utvecklat kroppshat. Men hur ska vi hindra det här från att gå i arv?
Arbetet som aktivist har handlat mycket om att läka sår som redan uppstått, förklarar Kajjan.
– Det handlar om att lappa ihop trasiga tankesätt. Försöka ta sig till badplatsen fast man inte varit där på 40 år, sluta fred med sig själv. Hos vuxna har kriget redan uppstått. Frågan är hur man ska få det där kriget att inte uppstå överhuvudtaget hos nästa generation? Jag ville få in ett barnpåverkansperspektiv i debatten.
Mer utseendehets idag
Hur gör man göra för att inte vidareföra kriget mot kroppen till våra barn? Framför allt vill Kajjan att vi ska rucka på den konsensus som finns om vilka kroppar som är rätt och fel.
– När jag var liten fanns inget som erbjöd alternativa förebilder till de gängse som i stort sett var stöpta i samma form. Det var underförstått: den som har en tjock kropp ska straffas för det och straffa sig själv, så var det bara. När det berättades unisont fanns inga alternativ annat än att lyssna på det. En sådan struktur ändrar man inte på i en handvändning.
Trots att det finns fler perspektiv idag och sociala medier till mångt och mycket har demokratiserat vilka kroppar som syns i våra flöden så tror Kajjan Andersson att utseendehetsen är värre bland dagens unga.
– Utseendehetsen ser ju annorlunda ut men den har absolut inte minskat. Vi utsätts för varandra i mycket högre grad. Genom sociala medier och genom flödet av information som vi möts av. Sociala medier är ett helt fantastiskt demokratiskt verktyg, men för också med sig negativa saker. Det blir så oerhört lätt för barn och unga jämföra sig med varandra.
Om du får skicka med föräldrar ett råd, vad skulle det vara?
– Det viktigaste är att sluta kroppsrecensera, både sig själv och andra. Framför allt framför sina barn. Det handlar om alla värderande omdömen om kroppar, det kan vara kommentarer om vem som är hälsosam, vem som är snygg, vem som är fräsch. Genom dessa kroppsrecensioner förmedlar vi otroligt mycket information. Det är att ständigt mata sina barn med info om vad som är ”rätt och fel”. Att ha ett icke värderande synsätt på kroppar tror jag är en nyckel för att komma vidare.