Mer pengar för att fler ska kunna dömas
Publicerad 2019-09-09
Domstolar, kriminalvården och andra delar i rättsväsendet får 700 miljoner kronor extra i nästa års budget.
– Det är många i vårt samhälle som både är oroliga och förbannade över den gängkriminalitet som breder ut sig. Gränsen är passerad, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.
I förhandlingarna med regeringen och Centerpartiet om nästa års budget har Liberalerna drivit på för att öka resurserna till rättsväsendet. Redan i våras utlovade de fyra partierna mer pengar, men nu blir det 700 miljoner till nästa år och totalt 3,7 miljarder kronor mer de tre kommande åren.
– Vi behöver se till att rättsväsendet får större resurser för att bli mer effektivt i att hantera de brott som begås, säger Nyamko Sabuni.
Pressat läge
Domstolsverket och Kriminalvården är de myndigheter som får mest pengar. Båda myndigheterna har signalerat i sina budgetunderlag till regeringen att läget är pressat. Brottmålen blir allt fler, och det beror inte enbart på utvecklingen av skjutningar, gängvåld och annan brottslighet.
Andra orsaker är att polisen får mer resurser och att lagar skärps så att fler häktas, döms och hamnar i fängelse, vilket påverkar arbetsbördan för hela rättskedjan.
– Vi ser flaskhalsar inom domstolarna för det kan inte hållas tillräckligt många rättegångar, tillräckligt snabbt. Brottslingar får vänta i kö under lång tid, säger Sabuni.
Kan bli mer
Trots att det blir mer resurser, så blir det inte lika mycket som myndigheterna själva har begärt. Nyamko Sabuni påpekar att det kan komma ytterligare tillskott under mandatperioden, om det visar sig behövas.
– Men det är också viktigt att förstå att tillväxten inte kan ske hur snabbt som helst. Vi har de poliser och domare vi har, men vi skapar ändå ett utrymme nu att göra lite mer och för att få bort flaskhalsarna som drabbat rättsväsendet, säger hon.
Nästa år förstärks polismyndighen med 120 miljoner utöver tidigare utlovade pengar, domstolarna med 280 miljoner och kriminalvården med 130 miljoner kronor. Tullverket får 40 miljoner kronor extra och säkerhetspolisen 35 miljoner kronor.
Dyrt slopa värnskatt
Samtidigt har Liberalerna fått igenom ett slopande av värnskatten från årsskiftet. Det kostar uppemot 7 miljarder kronor, ungefär tio gånger mer än satsningarna på rättsväsendet nästa år.
– Jag tror inte att man ska ställa de här sakerna mot varandra. Värnskatten är en skatt som gör att svensk konkurrenskraft blir sämre i förhållande till andra länder, och det är en skatt som bestraffar utbildning. Det här kommer att skapa en större kaka i samhället som blir viktig för att vi ska kunna göra ytterligare investeringar i bland annat rättsväsendet, säger Nyamko Sabuni.