Nytt instrument kan rädda liv

Mary Mårtensson

Ny uppfinning upptäcker de som är i riskzonen för självmord

 Ett nytt och unikt instrument kan mäta självmordsrisken hos deprimerade.

– Vi kan hitta dem som är i riskzonen för självmord och rädda liv, säger uppfinnaren Lars-Håkan Thorell, docent i experimentell psykiatri.

Under många år har han utvecklat det nya mätinstrumentet EDOR. Det är första gången som man objektivt kan mäta självmordsrisken.

– Hittills har det varit svårt att avgöra om en deprimerad person är kapabel att ta sitt liv, säger Lars-Håkan Thorell vid Linköpings universitet.

Testet bygger på hudens elektriska ledningsförmåga. När kroppen reagerar på förändringar i omgivningen börjar man svettas från handflator och fotsulor, för att få bättre friktion mot underlaget om man skulle behöva fly. En reaktion som förekommer normalt hos de flesta.

Sänder en ton

Det nya instrumentet ­mäter svettutsöndringen i patientens fingertoppar via en sensor. Under tiden sitter patienten med hörlurar och i lurarna sänds en ton ett ­antal gånger under en kvart. Det normala är att även ­deprimerade reagerar på de tio, elva första tonerna, förklarar Lars-Håkan Thorell.

– Medan deprimerade – som är självmordsbenägna – bara reagerar på den första och kanske den andra tonen. Sedan upphör reaktionerna. Det visar att man inte riktar uppmärksamheten på ett normalt sätt mot händelser i omgivningen.

Det kallas för att vara lågreaktiv (hyporeaktiv). 10–13 procent av befolkningen är lågreaktiv, utan att vara självmordsbenägen. Men om lågreaktiva personer även blir deprimerade så ökar självmordsrisken.

– Att vara deprimerad, ha självmordstankar och vara hyporeaktiv är en potentiellt farlig kombination. Då ökar risken mycket att man för­söker ta livet av sig med ­avsikten att dö, säger Lars-Håkan Thorell.

Kan få stor betydelse

2009 gjorde han en metaanalys av de tre studier som finns på området (två svenska och en tysk). I studierna ingick 249 deprimerade ­patienter. Av dem begick 29 självmord.

– 97 procent av dem som tog livet av sig var lågreaktiva. Det var alla utom en, ­säger Lars-Håkan Thorell.

Marie Åsberg är professor emeritus i psykiatri vid Karolinska institutet samt expert på biomarkörer. Även hon har studerat hyporeaktivitet. Hon bedömer att det nya mätinstrumentet kan få stor klinisk betydelse i framtiden, eftersom det i dag bara finns ett sätt att bedöma självmordsrisken och det är genom att tala med patienten.

– Det kan vara väldigt svårt att bedöma. Så det skulle ­vara väldigt bra om det fanns något ytterligare som kunde varna oss, säger hon.

Kliniska studier

Instrumentet ska nu ­prövas i kliniska studier vid flera psykiatriska kliniker i Sverige och Europa. Samtliga patienter med depression ska testas för att se om de tidigare resultaten kan bekräftas.

– Det tror vi, eftersom alla undersökningar hittills har visat detta. Då är det viktigt att så tidigt som möjligt få klarhet i om patienten är ­hyporeaktiv, så att man kan sätta in hjälp för att förhindra självmord, säger Lars-Håkan Thorell.

Marie Åsberg ska tillsammans med psykologen Maria Wiklander testa mätmetoden kliniskt på ett 40-tal patienter i Sverige med stressrelaterad utmattning och depression.

– Vi ska undersöka skillnaderna mellan de båda grupperna. Vi vet i dag att utbrända personer har låg känslighet i stresshormonaxeln, medan deprimerade har förhöjd känslighet, säger Marie Åsberg.

Hit kan du vända dig

 Vårdcentral eller annan läkarmottagning.

 Psykiatrisk mot­tagning.

 Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal.

 Ungdomsmot­tagning.

 Präst, diakon.

Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar kl 13–22.

SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08-34 58 73. Telefonjour varje dag kl 19–22

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Jourhavande präst: via 112. Alla dagar kl 21–06

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar nattetid, kl 21–06

BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111. Alla dagar kl 10-22

BRIS vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50. Måndag–fredag kl 10–13

Jourhavande adoptionskompis: 020-64 54 30

Röda Korsets telefonjour: 0771-900 800. Alla dagar kl 14–22.

Röda Korsets mobilchatt SMS:a Kompis till 71 700. (kostar som ett vanligt sms). Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

Röda Korsets datorchatt: www.jourhavandekompis.se. Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.

RFSL: Ring 020-34 13 16 eller skriv till boj@rfsl.se

Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se

Så kan du hjälpa

Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand.

Så tveka inte att försöka tala med den som har självmordstankar.

Genom samtal kan du få personen att söka hjälp.

Varningssignaler för självmord och självmordsförsök är bland andra:

Förändringar i beteendet. Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller om du oroar dig för personen.

Om personen är lynnig, ledsen, tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte bryr sig om sitt utseende, uttrycker dödstankar – exempelvis genom teckningar, berättelser och sånger – tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar. En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

 Ibland kan en självmordsnära person upp­levas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst ­beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Källa: NASP