Svenskt kärnbränsle till Sellafield

Klart idag: 4,8 ton utbränt kärnbränsle ska upparbetas – transporten hemligstämplas

helskärm

Nu är det klart att Sverige transporterar ytterligare 4,8 ton utbränt kärnbränsle till brittiska Sellafield.

I retur kommer 1,8 kilo rent plutonium och tonvis med uran.

– Vi tar tillbaks det, men det finns ännu ingen färdig lösning för slutförvar, säger Erik Welleman, enhetschef vid Strålskyddsinstitutet SSI.

Det är SSI som idag torsdag gav sitt slutliga tillstånd till transport av det 40 år gamla kärnbränslesoporna från forskningsreaktorn R1, som låg vid Tekniska högskolan i Stockholm och las ner på 1970-talet.

- Vi har väntat på svar från Sellafield att de kan garantera säkerheten. Nu har vi fått det och därför har vi idag beslutat ge tillstånd för transporten, säger Erik Welleman, ansvarig för kärnteknik och transport vid SSI.

Det handlar om 4,8 ton mycket giftigt avfall, som mellanförvarats i Studsvik.

– Det har delvis korroderat och tidvis varit i dåligt skick. Och det här blir ett sätt att ta hand om det som är bra,säger Welleman.

– En fortsatt mellanlagring skulle innebära att avfallsproblemet överlämnas till kommande generationer.

När transporten av de gamla svenska atomsoporna sker är hemligstämplat.

Likaså hur. Men SSI har godkänt transportbehållaren. Transport av svenskt kärnbränsle brukar ske till sjöss med det specialbyggda fartyget M/S Sigyn. Det utbrända bränslet förvaras inneslutet i transportbehållare med 30 centimeter tjocka stålväggar.

– Jag kan inte gå in på detaljer kring transporten, av säkerhetsskäl, säger Welleman.

Bränslet består av metalliskt uran, som bildat bland annat plutonium under användningen.

Upparbetningsanläggningen i Sellafield kommer att separera bland annat plutoniet, men större delen av de 4,8 ton som skickas iväg kommer tillbaka.

– Det blir cirka 1,8 kilo plutonium, som blir nytt mox-bränsle. Sedan finns det också separerat uran, som ska slutförvaras.

Sverige har ännu ingen godkänt plats för slutförvaring av utbränt kärnbränsle. Flera kommuner i landet har visat intresse, men ingen vet ännu var atomsoporna till slut hamnar.