Väntar på sin dom i isolering
Publicerad 2014-12-21
Familjerna bor i tält innanför stängsel i 21 dagar
Det brukade vara en idrottsarena.
Nu är David Kuyou Sports Center ett utredningscenter för människor som exponerats för ebolasmitta.
Deras anhöriga har haft ebola. Många har dött.
– Vi har 32 barn här. 14 av dem är under fem år, säger sjuksköterskan Marie Badmomore.
De tunga grindarna till arenan är stängda. En vakt öppnar dem för oss. Här brukade det spelas fotboll inför fulla läktare, men nu omgärdas fotbollsplanen av höga stängsel.
Inne i spelargången, under den blåvitrödmålade läktaren, har sjuksköterskorna sitt kontor och sitt påklädningsrum. Det är bara kvinnor som jobbar här.
På ett bord i spelargången ligger kritor och målarböcker.
Innanför stängslen fyra stora vita tält.
Vid grinden trängs de som bor i tälten. De som förlorat sina anhöriga, eller på annat sätt exponerats för ebolasmittan. Än så länge har ingen av dem utvecklat symptom, då körs de snabbt härifrån till ett ebolabehandlingscenter.
De flesta som kommer hit hamnar där.
Inkubationstiden för ebola är upp till 21 dagar. Så länge måste de som bor i tälten ha varit symptomfria innan de kan skrivas ut.
Vid grinden delas dagens måltid ut. Ris och köttgryta slevas upp på färglada plasttallrikar.
När maten serverats drar sig de som bor i tälten tillbaka för att äta - och vi släpps in.
– Var noga med att inte röra vid något - eller någon, säger sjuksköterskan Marie Badmomore.
Hon, och all övrig personal innanför grindarna, bär alltid full skyddsutrustning - heltäckande dräkt, huva, stövlar, skyddsglasögon, gummihandskar och andningsmask.
I ett av tälten sitter Nessie, 25, på en madrass på golvet. I famnen håller hon sin åtta månader gamla brorsdotter Lydia.
– Min brors fru fick ebola, och eftersom både jag och Lydia hade haft direktkontakt med henne är vi här. Vi har varit här i tio dagar nu. Än så länge mår vi bra. Men jag är rädd. Och saknar mina egna barn.
Ett par madrasser bort sitter Helena. Hon är osäker på hur gammal hon är, vet inte vilket år hon föddes.
I sitt knä håller hon sin yngste son, Abel, som är ett år och åtta månader. Bakom henne leker de två andra sönerna, Abrahem, 5, och Emanuel, 7.
– Vi har varit här i två veckor, och än har ingen av oss blivit sjuk. Jag hoppas det går bra, säger Helena.
I huset där de bor blev alla andra sjuka, konstaterade ebolafall, berättar hon. Flera dog. Så Helena och hennes tre söner har varit kraftigt exponerade.
– Nu är det en vecka tills vi får åka hem. Om Gud är med oss.
Det är varmt som i en bastu i tälten. Temperaturen ute, i skuggan, är 32 grader. Och solen står i zenit.
Fotbollsplanen har delvis vuxit igen, och det röda gruset ligger som ett dis över marken.
I tält nummer två bor de lite äldre barnen, de som är där utan föräldrar, i det tredje bor vuxna män.
I det fjärde tältet bor ingen. Det håller man fortfarande på att ställa i ordning.
– De säger att ebolan minskar. Men vi märker en ökning och förbereder oss - jag är rädd att ett nytt utbrott är på väg, säger Marie Badmomore.
Nu är det en vecka tills vi får åka hem. Om Gud är med oss.
SÅ HÄR KAN DU HJÄLPA
Varje dag skördar ebolaepedemin nya dödsoffer i Västafrika. Och internationell hjälp är bokstavligen livsviktig.
Tillsammans med Rädda Barnen och SOS Barnbyar samlar nu Aftonbladet in pengar till ebolans offer - och till kampen för att stoppa dödssmittans framfart.
SOS Barnbyar arbetar i första hand långsiktigt. Barnen drabbas på flera sätt. Tusentals har förlorat sina föräldrar. I sitt nödhjälpsprogram fokuserar man på fyra områden: Skydd till barn, sjukvård, stärkande av lokalsamhället och hygien och sanitet.
Skydd för barn: SOS Barnbyar samarbetar med myndigheter för att upprätta tillfälliga boenden för barn som förlorat sina föräldrar i epidemin. De arbetar för att återförena dessa barn med släktingar.
Sjukvård: SOS Barnbyars klinik i Liberias huvudstad Monrovia är en av få vård- inrättningar i landet som hållit öppet under hela epidemin. SOS-kliniken behandlar inte misstänkta ebolafall, men har rutiner på plats för att identifiera och remittera misstänkta fall.
Stärka lokalsamhället: Stöd till familjer att få mat på bordet, medicin till sjuka och att kunna försörja sig. Informationsinsatser för att höja kunskapen om smittan och hur man skyddar sig.
Hygien och sanitet (Liberia): Konstruktion av tio vattenkällor i områden som saknar rent dricksvatten.
Rädda Barnen arbetar i västra Afrika genom sin internationella organisation Save the Children International. På plats finns i nuläget omkring 200 internationella medarbetare samt ett stort antal lokalanställda.
Några av de insatser Rädda Barnen genomfört/genomför:
Över 1 700 - varav nästan 1 000 barn - har fått psykosocialt stöd.
1 800 har fått handtvättningskit.
Över 650 ebolapatienter har fått mat och vatten.
Rädda Barnen har tränat över 250 hälsopersonal att informera om tecken och symtom på ebola och hur man förhindrar smitta.
Försett 22 barn med tillfälligt boende medan deras föräldrar behandlas mot ebola och återförenat ytterligare 19 barn med deras familjer eller andra nära då deras föräldrar har avlidit.
Rädda Barnen upplyser om vikten av personlig hygien och hur barnen skyddas.
3 000 lokala vårdarbetare har fått utbildning och går från hus till hus och berättar vad man kan göra för att hindra smittan.
Så här gör du
För att skänka 50 kr, sms:a SOS50 till 72970
För att skänka 150 kr, sms:a SOS150 till 72970
Plusgiro: 900229-6
För att skänka 50 kr, sms:a RB50 till 72911
För att skänka 150 kr, sms:a RB150 till 72911
Plusgiro: 902003-3 eller.
Bankgiro: 902-0033.
OBS! Märk inbetalningen Ebola