Larmsamtalet: Nattligt skrik när Lena försvann

Christoffer Nilsson

, 

Isabelle Nordström

Larm om skrik samma natt Lena Wesström försvann

Natten då Lena Wesström, 45, försvann hördes skrik i bostadsområdet.

SOS tog emot larmsamtalet och kopplade vidare till polisen – som inte vill svara på om man ryckte ut till platsen.

Dagen därpå anmäldes Lena försvunnen och hennes kropp hittades först fyra dagar senare.

När en privatperson gjorde den makabra upptäckten bakom ett bullerplank invid E18 hade Lena Wesström varit anmäld försvunnen i fem dagar.

Den tidigare pastorn som hittades mördad anmäldes försvunnen tisdagen den 15 maj efter att anhöriga upptäckt att hon var spårlöst försvunnen från hemmet i Hjärsta, Örebro.

”Senast någon hade kontakt med kvinnan var vid 23.00-tiden på måndagskvällen 14 maj”, skrev polisen i en efterlysning.

Kroppen hittades ett hundratal meter från bostaden och polisen har kritiserats för att det dröjde så länge.

Larmsamtal om skrik

En man häktades misstänkt för mordet den 1 juni men släpptes i samband med en omhäktningsförhandling en vecka senare då sannolika skäl inte kunde uppnås. Innan Lenas kropp hittades hade mannen suttit anhållen misstänkt för människorov.

Aftonbladet har tittat närmare på om det funnits konkreta möjligheter att upptäcka kroppen i ett tidigare skede, eftersom tidsaspekten generellt är viktig i mordutredningar.

Och det visar sig att SOS tog emot ett larmsamtal från bostadsområdet klockan 23.47.18 den 14 maj.

Samtalet varade i en halv minut – och handlade om skrik i natten.

Anders Klarström på SOS Alarms kommunikationsavdelning sammanfattar samtalets innehåll via mejl:

”Skrik utanför inringare hörs. Samtalet vidarekopplas till polisen”, skriver han.

Polisen förtegen

Han vet inte om polisen åkte ut och undersökte skriken på plats.

– Det vi vet är att samtalet kom från det området vid den tidpunkten, sedan får jag hänvisa till polisen, säger Klarström.

Aftonbladet har kontaktat polisen för att ställa frågor om larmsamtalet och om någon patrull skickades till platsen redan då.

Några svar får vi inte.

– Jag kan inte uttala mig om någonting kring ärendet, säger Peter Springare, polisens spaningsledare.

Mats Dahlgren är chef för polisens regionledningscentral i Bergslagen.

– I samråd med förundersökningsledningen i ärendet om mordet kan jag varken bekräfta eller dementera de uppgifter du kommer med, säger Mats Dahlgren.

Kriminolog: Tidsfaktorn har betydelse

Mikael Rying, kriminolog vid polisens nationella operativa avdelning NOA, kan inte uttala sig specifikt om Lena-fallet.

– Rent generellt kan man säga att av alla de fall av dödligt våld som klarades upp mellan 1990–2007 så var 90 procent uppklarade inom en vecka. Tidsfaktorn har en betydelse, säger han.

Hur stor påverkan kan det ha att en kropp ligger utomhus i ett skogsområde i dagar innan den upptäcks?

– Det är klart att det har betydelse. Det kan vara att djur är på en kropp eller att viktiga processer hinner inträffa efter döden som kan påverka fastställande av dödsorsak, säger han.

Samtidigt finns det andra faktorer som påverkar, bland annat hur polisen organiserar sig.

– Här misstänkte man ju tidigt att något hade hänt och man hade en organisation för att ta reda på var hon var. Sådant kan hjälpa en utredning längre fram, säger Rying.

Den tidigare häktade mannen är fortsatt misstänkt för mord.

Så utreder polisen mord – med ”mordbibeln”