Larmet: Våg av döda fåglar längs med Västkusten
Martina, 33, gjorde ovanliga fyndet: ”Väldigt sorgligt”
Publicerad 2022-02-20
Rapporterna om utmärglade fåglar har strömmat in på Västkusten den senaste veckan. Experter befarar att svält drabbat redan hotade arter.
Martina Harrysson och hennes barn är några av de som hittat döda fåglar. De gjorde det ovanliga fyndet av en lunnefågel vid Hunnebostrand.
– Det är väldigt sorgligt, säger Martina Harrysson.
När 33-åriga Martina Harrysson tog en promenad med sina barn vid Hunnebostrand gjorde de en obehaglig upptäckt. Längs med strandkanten hittade de en död fågel som fick dem att haja till. Något som tidningen Bohusläningen var först med att berätta.
– Det var en lunnefågel. De brukar inte vara här så det var ovanligt, säger Martina Harrysson.
Synen av den döda fågeln berörde Martinas femåriga dotter. Flickan ville hedra den med en gravplats. Hon samlade stenar på stranden och lade i en ring samt satte upp ett kors.
När familjen kom hem lade Martina ut en bild av fågeln på Facebook. Då förstod hon att fyndet av den döda fågeln inte var en engångsföreteelse.
– Andra personer skrev till mig att de också sett en levande lunnefågel. Någon hade hittat en död lunnefågel på Bovallstrand. Då förstod man att ”gud, det händer något”, säger Martina Harrysson.
”Fryser ihjäl”
Jan Uddén, biolog och fågelexpert på Bohusläns museum, bekräftar att det har kommit in en stor mängd döda fåglar på Västkusten den senaste veckan.
– Detta är en andra våg av döda och döende alkfåglar. Främst handlar det om sillgrisslor, men i mitten av veckan har det också kommit in ett antal rapporter om lunnefåglar, säger Jan Uddén.
Även i höstas påträffades en stor mängd döda alkfåglar längs med Västkusten. När de obducerades konstaterade man att de var helt utmärglade.
Jan Uddén befarar att svält ligger bakom även den nya vågen av döda fåglar.
– De fryser ihjäl när de är så utmärglade. Det är därför de går upp på land. Om de är nära land. Annars dör de ute till havs. Vilket de flesta gör.
Fåglarna lever på feta stimfiskar, som exempelvis skarpsill och tobis, ute till havs. Som i sin tur lever på plankton. Att fåglarna påträffas utmärglade kan vara ett tecken på att något har hänt med födan.
– Om man förenklar det hela så kan man säga att en höjning av vattentemperatur vintertid, oavsett om det är naturligt eller människans påverkan, påverkar sammansättningen av plankton, säger Jan Uddén och fortsätter:
– Överfisket är ganska påtagligt. Det fiskas mycket industrifiske – inte minst sill och tobis. Det är svårt att veta hur stor påverkan det har.
Jan Uddén är orolig för hur det ska gå för beståndet av sillgrisslan. Den är redan rödlistad och populationen har minskat de senaste 40 åren.
– De här fåglarna skrider till häckning sent i sitt liv. När de är fem till sex år. Så det tar väldigt lång tid att reparera det här beståndet.
”Var fruktansvärt”
Den 5 februari stötte Johanna Beckman på en sillgrissla när hon promenerade med sina barn på Björkö i Göteborgs norra skärgård. Sillgrisslan plaskade runt i viken och var på väg upp land.
– Den rörde sig väldigt klumpigt, säger Johanna Beckman.
En sillgrissla brukar inte synas till på land i detta område så Johanna Beckman misstänkte att något var fel. Hon gick hem med sina barn och kontaktade den ideella organisationen Fågelcentralen. De uppmanade henne att försöka fånga in fågeln och komma med den. Men när hon kom tillbaka till stranden var fågeln borta.
Tre dagar senare hittade hon en sillgrissla död i samma område.
– Det var fruktansvärt. Hade jag kunnat lämna den till fågelcentralen så hade de kanske räddat den, säger hon.
”Har ökat varje år”
Sebastian Ek, viltvårdare på Fågelcentralen i Göteborg, berättar att de har fått in rekordmånga utsvultna sillgrisslor det senaste året.
– Det har varit omkring 70 stycken det senaste året. Det är rekord. Och det har ökat varje år. För cirka fem år sedan fick vi bara in ett par fåglar per år.
Han berättar att det framför allt är efter stormar som döende eller döda fåglar dyker upp vid Västkusten. Då är förhållandena för svåra för de redan magra fåglarna. Det är en kombination av att vattnet blivit varmare, överfiske och att antalet stormar har ökat, menar Sebastian Ek.
– Alla grisslor och andra alkfåglar som man hittar ber vi att få in så att vi kan mata upp dem.
På Fågelcentralen får fåglarna mat, värme och blir avmaskade. Här finns även en inomhusbassäng de kan simma i. Efter ett par veckor brukar de flesta vara redo att släppas ut.
– Då åker vi ut med dem till havet och släpper dem. Vi åker till en plats med utsikt över öppet hav.